Folkbiblioteken är grunden för den kulturella
infrastrukturen i Sverige. Biblioteken tillhandahåller en
kunskaps- och informationsberedskap till medborgarna och
är en resurs för livslångt kunskapssökande. Tillgången till
allsidig information och media på folkbiblioteken är också
en omistlig del av utbildningsväsendet.
Folkbiblioteken bedriver en uppsökande
verksamhet bland gamla och handikappade och har blivit en
oumbärlig del inom samhällets vård- och
omsorgsverksamhet. Talboksservicen ger möjlighet för
människor med läshandikapp att få tillgång till litteraturen.
Folkbiblioteken är av stor betydelse för landets
invandrare och flyktingar. Dels kan man genom böcker och
tidningar bevara kontakten med sitt hemlands språk och
kultur, dels kan man informera sig om det svenska samhället
och den svenska kulturen.
Folkbiblioteken bedriver en omfattande
verksamhet för barn och ungdom.
Folkbibliotekens allemansrätt utnyttjas i stor
utsträckning. Besökssiffrorna ökar stadigt!
Biblioteksväsendet i Sverige bygger på en nätverksidé.
Tanken att de kommunala folkbiblioteken tillsammans ska
bilda ett rikstäckande nät för information och
kunskapsinhämtande bygger på att det finns kommunala
bibliotek i varje kommun. Det är en nationell uppgift att
garantera folkbibliotek i varje kommun.
Vi måste värna om folkbibliotekssystemet och
fjärrlåneverksamheten. Kompetenskraven måste hävdas
och principen om avgiftsfria boklån fastslås.
De fria boklånen är hörnpelaren i den svenska
folkbiblioteks- och folkbildningstraditionen. En
avgiftsbeläggning skulle direkt motverka de kulturpolitiska
ambitionerna när det gäller att sprida litteratur till breda
grupper i samhället. Det allmänna biblioteksväsendet har
finansierats av allmänna medel, forskningsbiblioteken
genom anslag från staten och folkbiblioteken i huvudsak
genom anslag från kommunerna. Att man nu i stor
utsträckning decentraliserar medelstilldelningen är inget
motiv för avgiftsuttag. Biblioteksverksamheten inom den
högre utbildningen finansieras fortfarande av statliga
medel, även om biblioteken som tidigare inte får direkta
medel från departementet.
Det är genom allmänna medel som universitets- och
högskolebiblioteken byggts upp. Samlingarna är en
gemensam nationell egendom, som fortfarande --
avgiftsfritt -- skall ställas till medborgarnas förfogande.
En bibliotekslag som bl.a. garanterar ett
nationellt nätverk av bibliotek med avgiftsfria boklån måste
förverkligas.
Skolbiblioteken garanterar barn och ungdomar
tillgång till litteratur och information och spelar därför en
mycket viktig roll i vårt demokratiska samhälle.
Skolbiblioteken är också en nödvändighet för varje lärare
som vill undervisa enligt läroplanens intentioner. Det är
därför mycket alarmerande att den registrerade utlåningen
på landets skolbibliotek sjunkit med 30 %. Fortlöpande
kommer rapporter om minskade bokinköp, minskade
öppettider och sämre personalresurser. Det är allvarligt att
många kommunala nedskärningar drabbat skolbiblioteken.
Frågan ''Vad händer med skolbiblioteken?'' måste ställas
och besvaras. Kulturrådet och Skolverket bör snarast få i
uppdrag att kartlägga landets skolbiblioteksverksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
bibliotekslag,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket och
Kulturrådet får i uppdrag att kartlägga landets
skolbiblioteksverksamhet.1
Stockholm den 25 januari 1994
Ingvar Carlsson (s)
Jan Bergqvist (s)
Birgitta Dahl (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Inger Hestvik (s)
Anita Johansson (s)
Birgitta Johansson (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Allan Larsson (s)
Berit Löfstedt (s)
Börje Nilsson (s)
Kjell Nilsson (s)
Lennart Nilsson (s)
Berit Oscarsson (s)
Göran Persson (s)
Pierre Schori (s)
Britta Sundin (s)
Ingela Thalén (s)