Operakonsten är månghundraårig och den första
föreställningen lär ha ägt rum i Florens i början av 1600-
talet. Men för Norrlands del dröjde det ända till 1974, då en
fast ensemble etablerades i Umeå.
Etableringen av Norrlandsoperan har beskrivits som ett
typiskt exempel på ''foten i dörren-tekniken''. Det
ursprungliga lokaliseringsbeslutet uppfattades knappast
som stort och avgörande. En liten ensemble och en relativt
måttlig ekonomisk satsning, ansåg man. Men den
blygsamma musikteatergruppen började växa till en opera,
en konstform som hittills varit förbehållen en priviligierad
storstadspublik. Till uppgiften hörde då liksom nu att vara
en musikteater/opera för hela norra regionen med
möjligheter att turnera. En avgörande anledning till
framgången för verksamheten var dess förste chef Arnold
Östman.
Efter provisoriska spel- och repetitionslokaler kunde
Norrlandsoperan 1984 flytta in i egna arbetslokaler, och två
år senare invigdes också IDUN-teatern med en operascen.
Vi kan konstatera att Norrlandsoperan nu är fast etablerad
i Umeå med ett ökande nationellt erkännande. Trots det har
Norrlandsoperan, med sitt Riksteaterliknande uppdrag --
att vara en musikteaterscen för hela Norrland -- och med
stora konstnärliga och publika framgångar, inte fått de
ekonomiska resurser som detta uppdrag kräver. Framför
allt har turnéerna dragit stora kostnader.
Tiden är nu emellertid mogen för att arbeta vidare för
en ''nationalscen'' i norr. Med olika uppdragsgivare har ett
antal delstudier genomförts. Utredarna har kommit fram
till, vilket också är förankrat i berörda kommuner och
landsting, att tre nya ensembler föreslås för att komplettera
den befintliga Norrlandsoperan i Umeå nämligen Piteå
Kyrkoopera, Östersunds Barn- och Ungdomsopera och
Sundsvall/Härnösands Dansteater. Ett förslag till denna
utveckling förelade vi riksdagen genom en motion redan
under föregående års riksmöte. Riksdagsbeslutet blev att
avvakta den stora Kulturutredningens ställningstagande.
Vi framförde då att i Frankrike finns en musikteater,
''Opera du Rhin'', som är uppbyggd på en operaensemble.
Där turnerar man till grannstäderna och något liknande kan
vara tänkbart för vår norra region som, trots de
förändringar som har skett, ändå har ett svagt kulturutbud.
Genom samverkan sprids ett stort och rikt
musikteaterutbud till dessa orter och genom ett etablerat
abonnemangssystem med bussresor når man publik från ett
mycket vidsträckt område.
För att Norrlands Musik- och Dansteater skall kunna
uppnå en konstnärlig, hög kvalitet måste uppmärksamhet
även ägnas åt kravet på dokumentation samt konstnärlig
analys och utvärdering. Därför är det nödvändigt att på sikt
inrätta en professur för forskning och utveckling i
operavetenskap vid Universitetet i Umeå. Det är också
angeläget att utbildning i dansvetenskap påbörjas vid
Mitthögskolan i Härnösand samt att en enhet för
videodokumentation och produktion kommer till stånd i
Piteå.
En uppbyggnad av Norrlands Musik- och Dansteater
skulle leda till en starkt ökad spridning av
musikteaterverksamhet i hela Norrland. Genom ett
skickligt utnyttjande av förutsättningarna i de fyra ovan
nämnda städerna skulle vi med relativt begränsade medel
kunna etablera en svensk nationalscen för hela Norrland.
I budgetpropositionen föreslås en omdisponering av 10
miljoner kronor från Riksteatern till Göteborgsoperan. Vi
föreslår att dessa medel i första hand avsätts för Norrlands
Musik- och Dansteater. Statens ansvar för det regionala
kulturlivet och dess utveckling omfattar även den
norrländska regionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Norrlands Musik- och Dansteater för
budgetåret 1994/95 anvisar 10 miljoner kronor,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den noga
beaktar frågan om en professsur för forskning och
utveckling i operavetenskap vid Universitetet i Umeå i
nästa forskningsproposition.1
Stockholm den 25 januari 1994
Ulla Orring (fp)
Hans Dau (m)
Karin Israelsson (c)
Stefan Attefall (kds)