Parallellt med det statliga utredningsarbete om
kulturpolitikens framtid som inletts prövas riktlinjerna för
den regionala kulturpolitiken i Värmland. Under parollen
Utnyttja kraften i Värmlands kultur samlas politiker,
kulturproducenter, kulturförmedlare, utbildare inom
kulturområdet och amatörkulturens företrädare. I arbetet
råder stor samstämmighet när det gäller förväntningarna på
kulturverksamheten som en alltmer betydelsefull aktivitet
på det lokala och regionala planet. Kulturen har i Värmland
av tradition en stark ställning.
Kulturen har genom åren i hög grad givit vårt landskap
dess profil och kulturverksamhetens betydelse, även när det
gäller sysselsättning och ekonomi, markeras ofta. Värmland
har en stark kulturidentitet och det finns goda
förutsättningar att utveckla denna ytterligare. På senare år
har flera kulturella satsningar i länet ytterligare förstärkt
denna identitet. Som exempel kan nämnas det
musikcentrum som skapats av Håkan Hagegård i Brunskog,
det under sommaren 1993 nyöppnade konstmuseet i Arvika
kring Rackengruppen, filmverksamhet med lokal
förankring i Åmotsfors kring Solveig Ternströms
iscensättning av Morsarvet.
Dessa tre exempel har åter placerat Värmland på den
kulturella kartan. Dessa projekt har attraherat inte bara
värmlänningar -- de har samtliga rönt stort nationellt
intresse. De tre projekten har förutom sin primära uppgift
som kulturförmedlare också stor betydelse med
sysselsättningsskapande kringaktiviteter.
Vi motionärer ser det också som mycket positivt att ett
landsarkiv placeras i Karlstad och får det statliga stöd, som
vi under lång tid efterlyst. Ett landsarkiv med säte i
Värmland kommer att få stor betydelse för forskning och
tillgängligheten till arkivdata. Vi förväntar oss vidare att
Boverket kommer att tilldela Värmlands Museum de medel
som är tillgängliga för nya museilokaler då det finns ett
lokalmässigt samband mellan landsarkivet och museet. De
lokaler som är avsedda för landsarkivet inrymmer i dag
museiverksamhet. Därför förutsätter vi att vi får ett så
generöst stöd till museets utbyggnad som möjligt.
Värmland har i dag ett allsidigt teaterliv som förmedlas
av den regionala musikteatern, fria teatergrupper,
riksteatern och amatörteatergrupper. De fria
teatergrupperna producerar bl.a. barnteater av hög
kvalitet. Deras existens hotas nu emellertid då skolorna inte
längre anser att de har råd att köpa skolföreställningar.
Även barnomsorgen har minskat sina inköp av
produktioner till förskolan. De fria teatergrupperna i länet
har på så sätt blivit ett offer för den borgerliga regeringens
ekonomiska politik med indragna statsbidrag från
kommunerna. Det är därför angeläget att den pågående
teaterutredningen söker finna metoder att stärka
arrangörsleden inom kulturverksamheten.
Riksteatern föreslås i budgetpropositionen få starkt
minskade anslag. I Värmland är riksteatern en förutsättning
för ett allsidigt teaterutbud. En inskränkning av
Riksteaterns möjligheter att producera turnéteater skulle få
olyckliga konsekvenser för ett län som Värmland där
regionteatern är en musikteater. Riksteaterns utbud av
talteater är ett mycket viktigt komplement till den regionala
scenen. Riksteatern svarar för hälften av den talteater som
ges i Karlstad. I kommunerna utanför Karlstad svarar
riksteatern för 65 %
av samtliga teaterföreställningar, den regionala
musikteatern för 10 %
och de fria grupperna för 25 %.
I avvaktan på teaterutredningens slutrapport bör
anslaget till Riksteatern vara oförändrat. Det finns idéer om
att skapa stöd till de regionala teatrarna så de kan turnera
mer. Exempelvis skall Länsteatern i Örebro och
Östgötateatern kunna turnera med mindre uppsättningar i
Värmland. Riksteatern skulle då koncentrera sin teater
kring ett ''smalare'' utbud exempelvis tysk teater, finsk
teater etc.
Den bidragsminskning som föreslås i
budgetpropositionen innebär en olycklig prioritering av
storstädernas teaterliv, Operan och Dramaten, på
bekostnad av landet i övrigt.
Arbetslösheten har drabbat Värmland hårt och särskilt
allvarlig är arbetslöshetens konsekvenser för unga
människor. Vi motionärer vill därför ta initiativ till en
värmländsk kultursatsning bland arbetslösa ungdomar. Vi
föreslår att 50 miljoner kronor de närmaste två åren satsas
på värmländska kulturprojekt som huvudsakligen ger
ungdomar arbete. Detta skulle ge 300 ungdomar årsarbete
de två åren. Vi vill aktualisera de projekt som prövats inom
detta område i Norge där tusentals ungdomar engagerats i
olika kulturprojekt. Ungdomar har sysselsatts i
bevarandeinsatser, i teaterprojekt i hantverk m.m. Förutom
den effekt dessa insatser skulle få inom kulturlivet skulle de
också ge värdefulla signaler till ungdomarna i Värmland.
Här finns en framtid och det är kulturen som ska vara
vägvisare till de framtida jobben.
Rapporter såsom bl.a. Lisbeth Limdeborgs ERU-
rapport visar hur kultursatsningar leder till ekonomiska
fördelar. Erfarenheter från Tyskland, England och
Danmark visar hur kultursatsningar lyckats vända
neråtgående konjunkturer.
En stor ungdomssatsning på kulturen i Värmland kan
leda till en framtidstro på Värmland som vi saknar i dag.
Ungdomar kan stanna kvar och skapa nya lösningar på våra
problem. Andra företag kan dras till Värmland för att
kreativiteten är stor här. I Europa visar flera studier att
kulturen är den främsta tillväxtindustrin.
I Värmland finns en politisk enighet att göra Värmland
till ett sammanhållet kulturlän. Värmland kan profileras
som ett av de nya kulturella centra som ges särskilda
utvecklingsmöjligheter. Detta kräver dock generösare
resurstilldelning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringsbidrag till Värmlands
museum,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslaget till Riksteatern,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsprojekt inom
kulturområdet för arbetslösa ungdomar,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Värmland som nytt kulturellt
centrum.
Stockholm den 25 januari 1994
Kristina Svensson (s)
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Jarl Lander (s)
1 Yrkande 1 hänvisat till BoU.
2 Yrkande 3 hänvisat till AU.