Arbetets museum i Norrköping öppnades för
allmänheten i december 1991. Över 300 000 människor har
sedan dess besökt museet. Museet står för ett nytänkande i
museivärlden, som har rönt uppmärksamhet både i Sverige
och internationellt.
Museet har på kort tid byggt upp en omfattande
verksamhet inom områdena utställningar, arkiv och
bibliotek -- dokumentation och forskning samt information,
program och folkbildning.
Ett viktigt tema i museets verksamhet är att söka förena
människorätt med vardagssolidaritet.
På museets tvåårsdag invigdes ''Porten till arbete'', som
är både en historisk utställning och en arbetsförmedling.
''Porten till arbete'' har tagits fram av Arbetets museum i
samarbete med Länsarbetsnämnden i Östergötland.
''Det mångkulturella arbetet'' är ett omfattande program
för 90-talet i syfte att dokumentera och gestalta arbetslivet.
En utgångspunkt är artikel 23 om arbetet som en mänsklig
rättighet i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna
antagen 1948.
Nu pågår planering och förarbete som bäst till museets
stora projekt under 90-talet ''De mänskliga rättigheterna''.
Projektet inleds med två internationella
vandringsutställningar, ''Barnarbete'' och ''Världens
kvinnor''.
Utställningen ''Barnarbete'' produceras i samarbete med
Riksutställningar, Rädda Barnen och tidningen Vi.
Utställningen handlar om de cirka 150 miljoner arbetande
barn som finns i alla delar av världen där det råder
fattigdom.
Den stora fotoutställningen ''Världens kvinnor''
produceras av Arbetets museum i samarbete med
fotografen Ulla Lemberg, som under de senaste tio åren
dokumenterat kvinnor och kvinnors slitsamma arbete runt
om i världen.
Det centrala i projektet ''De mänskliga rättigheterna''
blir utställningen ''Brinnande av människorätt''. I den
utställningen vill museet lyfta fram personer och
organisationer, som brunnit och brinner i kampen för
människorätt.
Två personer kommer särskilt att uppmärksammas. Carl
Bernhard Wadström, Norrköpingssonen som i slutet av
1700-talet reste ut i världen och tog upp kampen mot
slaveriet. Jane Addams, amerikanskan som i slutet av 1800-
talet och början av 1900-talet utifrån ett socialt och
kulturellt vardagsarbete i Chicagos slumkvarter byggde en
världsrörelse för fred och rättvisa. 1931 tilldelades hon, som
den första kvinnan, Nobels fredspris.
Hela projektet kännetecknas av viljan att spegla
samspelet mellan det vardagliga individuella ansvaret och
det globala kollektiva för människorätten.
Trots museets unika position i museivärlden och trots
dess publika och verksamhetsmässiga framgångar föreslår
regeringen i budgetpropositionen, i likhet med föregående
år, oförändrat anslag till Arbetets museum. Detta samtidigt
som andra jämförbara museer även i år får uppräkning av
sina anslag. Motiven för denna särbehandling är inte heller
i år redovisade.
Vi tycker att detta handlande är mycket märkligt och
föreslår att anslaget till Arbetets museum räknas upp med
1 000 000
kronor i förhållande till regeringens budgetförslag.
Samma krav återfinns i den socialdemokratiska
partimotionen om kulturpolitiken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa museer,
anslagsposten Arbetets museum, för budgetåret 1994/95
anvisa 1 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Stockholm den 25 januari 1994
Maj-Inger Klingvall (s)
Berit Löfstedt (s)
Inge Carlsson (s)
Viola Furubjelke (s)
Ingvar Björk (s)
Sonia Karlsson (s)
Lars Stjernkvist (s)