Kulturens betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor

Kulturlivet utvecklar demokratin och stärker
samhällsgemenskapen. Att utbyta idéer och erfarenheter
skapar samhörighet och engagemang. Det är grunden för all
samhällsutveckling.

Kulturen har betydelse för tillväxten Det är framför allt
under ekonomiska krisperioder som ett rikt och varierat
kulturutbud är en förstärkning för framtiden. En studie har
gjorts som visar att om kulturlivet håller hög kvalitet, är det
den tredje viktigaste tillväxtfaktorn efter universitet och
flygkommunikationer. I en utredning på uppdrag av
Industridepartementet, ''Kultur som lokaliseringsfaktor''
(Ds 1991:22) drar Lisbeth Lindeborg, utifrån tyska studier,
slutsatsen att begreppet ''kulturella subventioner''
egentligen borde ersättas med ''kulturella investeringar''.
Hon skriver att för varje DM som satsas på kultur kommer
mellan 1,20 och 5,00 DM tillbaka till kommunala/statliga
kassor och till näringslivet i övrigt.

Kulturen är ett dragplåster för investeringar och
arbetskraft Utredningen ''Kultur som lokaliseringsfaktor''
visar att med det traditionella industrisamhället på
utgående har vissa gamla lokaliseringsfaktorer förlorat i
vikt. I de flesta västliga industristaters större städer är
nödvändiga ''hårda'' lokaliseringsfaktorer oftast
tillgodosedda. Då blir andra kriterier utslagsgivande, som
till exempel den ''mjuka'' lokaliseringsfaktorn kultur. Ett
flertal empiriska studier från olika länder visar en ökande
efterfrågan på kultur i valet av lokalitet, såväl från
företagen som från arbetstagarna och deras familjer. Ett
blomstrande kulturutbud fungerar således också som en
magnet och drar till sig en rad andra viktiga verksamheter.
Den ''intelligenta staden'' med ett mångfacetterat
innovativt humankapital är, enligt Lindeborg, en
omöjlighet utan ett rikt kulturflöde. Mycket talar dessutom
för att kulturnäringen i sig själv är en ''tillväxtbransch''.

Kulturens betydelse i den internationella konkurrensen
Lindeborg menar vidare att stadshierarkierna förändras i
det nya Europa från att ha varit nationella till att bli mer
övergripande europeiska. Detta medför att när stora såväl
som mellanstora städer söker hitta sin roll i det europeiska
sammanhanget, gör de stora satsningar på kulturen för att
stå sig i konkurrensen.

Även om kulturens betydelse inte i första hand kan
beskrivas i ekonomiska termer och även om det är
nödvändigt att kulturen bibehåller sin integritet, vore det,
såväl ur kulturens som ur regioners, kommuners och
näringslivets perspektiv, värdefullt att tillsätta en
ekonomisk expertutredning som visar på kulturens
betydelse som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i
Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en ekonomisk
expertutredning om kulturens betydelse som lokaliserings-
och produktivitetsfaktor i Sverige, i enlighet med vad i
motionen anförts.

Stockholm den 25 januari 1994

Ingrid Näslund (kds)

Tuve Skånberg (kds)