Judiska museet

I flertalet av Europas huvudstäder finns judiska museer.
Detta gäller även huvudstäder i östeuropeiska länder.

Det första judiska museet i Skandinavien invigdes
Stockholm i januari 1987. Sedan den 10 maj 1992 är museet
inrymt i lokaler på Hälsingegatan 2 i Stockholm. Museets
mål är att för nuvarande och kommmande generationer
vittna om judiskt liv i Sverige, bl.a. om hur kung, regering
och riksdag mött judarna allt sedan den första juden kom
till Sverige 1774. Museet visar hur judar levt och lever, om
judarnas seder och bruk samt visar judars bidrag till svensk
kultur och näringsliv.

I en av museets två salar visas permanent en utställning
på temat enligt ovan, dessutom en specialutställning över
förintelsen, om vad som hänt i de nordiska länderna under
den perioden, bl.a. om de danska judarnas räddning till
Sverige. I den andra salen visas växlande
specialutställningar. Vissa av dessa har utgivits i bokform.

Museet har dessutom ett forskningsbibliotek med plats
för 8 000 
volymer. Det är avsett som underlag för framtida
historisk forskning inom dessa områden. Dessutom utger
museet en egen tidning, Museibladet.

Antalet besökare på museet ökar ständigt. För 1993
beräknas antalet uppgå till ca 10 000, varav cirka 4 000
skolelever, som är den främsta målgruppen. Det är inte bara
huvudstadens invånare som besöker museet. Besökare
kommer från andra delar av Sverige och utlandet. De
sistnämnda kommer sällan i organiserade grupper. Museets
kulturaftnar, som anordnas varannan månad, har varenda
gång samlat fullsatta salar.

Museet har tillkommit genom en uppoffrande donation
av dess grundare, Aron och Viola Neuman. Dessa har
tillskjutit allt kapital som behövdes för lokalanskaffning,
inredning och inventarier. Aron Neuman driver också
museet med stora personliga uppoffringar och utan någon
lön. Museet har erhållit donationer från ett antal
privatpersoner och institutioner, varav 125 har bidragit med
minst 5 000 kronor.

Dessa bidrag räcker dock inte för att säkra museets
framtid. Museet har praktiskt taget ända sedan sin
tillblivelse haft ett årligt driftsunderskott, de senaste två
åren 430 000 respektive 670 000 kronor. För 1993 har staten
givit ett engångsdriftsbidrag på 300 000 kronor och
Stockholms stad ett lika stort belopp.

Ett 40-tal frivilliga guidar besökarna och vaktar museet.
Museets chef arbetar utan lön, endast två deltidsanställda
intendenter erhåller en blygsam avlöning. Trots detta kan
museet inte fortsätta att drivas under nuvarande
ekonomiska premisser. Museets totala kapital är cirka
350 000 kronor. För år 1994 och åren därefter beräknas
driftunderskottet bli ungefär en miljon kronor per år.

I flertalet länder ger staten betydande bidrag som säkrar
motsvarande museers fortbeststånd. I flera länder har
staten helt och hållet tagit över ansvaret för driften.

Det är angeläget att Judiska museets i Stockholm
fortbestånd säkras på samma sätt som skett i andra länder,
genom adekvat och i tiden någorlunda säkrat statligt bidrag.
Museet fyller en viktig funktion för ökad förståelse mellan
folken och deras etniska grupper. Det vore mycket
beklagligt om detta uppenbarligen väl fungerande museum,
som tilldrar sig stort intresse hos vissa grupper, skulle
behöva stängas av ekonomiska skäl.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att staten, eventuellt
i samarbete med Stockholms kommun, vidtar åtgärder för
att säkra fortbeståndet av Judiska museet i Stockholm inom
ramen för huvudtiteln för kultur.

Stockholm den 21 januari 1994

Jerzy Einhorn (kds)

Hadar Cars (fp)

Karin Israelsson (c)

Bo Holmberg (s)