I flertalet av Europas huvudstäder finns judiska museer. Detta gäller även huvudstäder i östeuropeiska länder.
Det första judiska museet i Skandinavien invigdes Stockholm i januari 1987. Sedan den 10 maj 1992 är museet inrymt i lokaler på Hälsingegatan 2 i Stockholm. Museets mål är att för nuvarande och kommmande generationer vittna om judiskt liv i Sverige, bl.a. om hur kung, regering och riksdag mött judarna allt sedan den första juden kom till Sverige 1774. Museet visar hur judar levt och lever, om judarnas seder och bruk samt visar judars bidrag till svensk kultur och näringsliv.
I en av museets två salar visas permanent en utställning på temat enligt ovan, dessutom en specialutställning över förintelsen, om vad som hänt i de nordiska länderna under den perioden, bl.a. om de danska judarnas räddning till Sverige. I den andra salen visas växlande specialutställningar. Vissa av dessa har utgivits i bokform.
Museet har dessutom ett forskningsbibliotek med plats för 8 000 volymer. Det är avsett som underlag för framtida historisk forskning inom dessa områden. Dessutom utger museet en egen tidning, Museibladet.
Antalet besökare på museet ökar ständigt. För 1993 beräknas antalet uppgå till ca 10 000, varav cirka 4 000 skolelever, som är den främsta målgruppen. Det är inte bara huvudstadens invånare som besöker museet. Besökare kommer från andra delar av Sverige och utlandet. De sistnämnda kommer sällan i organiserade grupper. Museets kulturaftnar, som anordnas varannan månad, har varenda gång samlat fullsatta salar.
Museet har tillkommit genom en uppoffrande donation av dess grundare, Aron och Viola Neuman. Dessa har tillskjutit allt kapital som behövdes för lokalanskaffning, inredning och inventarier. Aron Neuman driver också museet med stora personliga uppoffringar och utan någon lön. Museet har erhållit donationer från ett antal privatpersoner och institutioner, varav 125 har bidragit med minst 5 000 kronor.
Dessa bidrag räcker dock inte för att säkra museets framtid. Museet har praktiskt taget ända sedan sin tillblivelse haft ett årligt driftsunderskott, de senaste två åren 430 000 respektive 670 000 kronor. För 1993 har staten givit ett engångsdriftsbidrag på 300 000 kronor och Stockholms stad ett lika stort belopp.
Ett 40-tal frivilliga guidar besökarna och vaktar museet. Museets chef arbetar utan lön, endast två deltidsanställda intendenter erhåller en blygsam avlöning. Trots detta kan museet inte fortsätta att drivas under nuvarande ekonomiska premisser. Museets totala kapital är cirka 350 000 kronor. För år 1994 och åren därefter beräknas driftunderskottet bli ungefär en miljon kronor per år.
I flertalet länder ger staten betydande bidrag som säkrar motsvarande museers fortbeststånd. I flera länder har staten helt och hållet tagit över ansvaret för driften.
Det är angeläget att Judiska museets i Stockholm fortbestånd säkras på samma sätt som skett i andra länder, genom adekvat och i tiden någorlunda säkrat statligt bidrag. Museet fyller en viktig funktion för ökad förståelse mellan folken och deras etniska grupper. Det vore mycket beklagligt om detta uppenbarligen väl fungerande museum, som tilldrar sig stort intresse hos vissa grupper, skulle behöva stängas av ekonomiska skäl.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att staten, eventuellt i samarbete med Stockholms kommun, vidtar åtgärder för att säkra fortbeståndet av Judiska museet i Stockholm inom ramen för huvudtiteln för kultur.
Stockholm den 21 januari 1994 Jerzy Einhorn (kds) Hadar Cars (fp) Karin Israelsson (c) Bo Holmberg (s)