Vadstena slott härstammar från mitten av 1500-talet.
Denna riksklenod har sedan 1899 inrymt Sveriges första
landsarkiv. Här verkar också sedan mer än 25 år tillbaka
Internationella Vadstena-akademien. En stiftelse för
Vadstena slotts möblering har funnits sedan 1968.
Allmänheten kan bese slottet, dess tillfälliga
utställningar, Vadstena-akademiens föreställningar och
andra kulturella arrangemang, eller ägna sig åt
efterforskningar med hjälp av Landsarkivets forskarservice.
Att Vadstena slott på detta sätt kan hållas levande är av
riksintresse. Vadstena kommun med sina drygt 7 000
invånare har genom åren gjort stora insatser för att utveckla
kulturen och turismen. Man har arbetat i den anda som bl.a.
Riksantikvarieämbetet rekommenderar för andra viktiga
turistmål. Alla verksamheter på slottet är beroende av
varandra, och hämmas nu i avvaktan på den utlovade
återuppbyggnaden av vallarna.
Försvarsvallarna och Landsarkivet
Redan 1939 ansåg Byggnadsstyrelsen att det märkliga
byggnadsminnesmärket Vadstena slott borde bli föremål för
en ingående restaurering på samma sätt som skett med
Gripsholm, Kalmar och Läckö slott. Försvarsvallarna som
hade raserats på 1800-talet borde ersättas med en ny
vallanläggning för bl.a. förvaring av arkivalier.
Först 1982 startade byggandet av den östra vallen, och
1985 kunde Landsarkivet äntligen få tillgång till
ändamålsenliga magasin. Dessa beräknades då rymma
arkivets behov fram till 1990. Därefter skulle ytterligare
magasin finnas tillgängliga i de återstående vallarna som
skulle färdigställas inom en tioårsperiod från byggstarten av
den östra vallen.
Den första deletappen godkändes av
Riksantikvarieämbetet under den uttryckliga
förutsättningen att vallanläggningen i sin helhet skulle stå
färdig inom tio år.
Från antikvarisk miljösynpunkt är det därför ytterst
angeläget att den fortsatta återuppbyggnaden snarast
kommer igång.
Landsarkivets magasin fylldes snabbare än beräknat
bl.a. beroende på förändringar inom den statliga
administrationen, som reste krav på inleveranser från
upphörda myndigheters arkiv. Nu finns det över huvud
taget inga utrymmen kvar och inte ens mycket trängande
behov av förvaring kan tillgodoses. Då är också ett annex
(f.d. bryggeriet) liksom slottets rikssal och angränsande
rum fyllda. Dessa lokaler är olämpliga bl.a. från
brandsynpunkt. I detta akuta läge har Landsarkivet under
en längre tid begärt att Byggnadsstyrelsen skall godkänna
ytterligare tillfälliga magasinslösningar på andra håll i
kommunen. Ärendet är ännu inte avgjort. Under 1990
kunde arkivet endast ta emot knappt 250 hyllmeter (hm)
mot 1 000 hm som är den normala årsaccessionen. Nu har
man tvingats sätta upp provisoriska trähyllor i en
transportgång.
Värdefulla enskilda arkiv riskerar att bli förstörda
genom olämplig förvaring eller i värsta fall kastas bort i brist
på utrymme. Forskningen hämmas när handlingar är
utspridda på detta sätt, eller för att de inte ens har kunnat
tas emot av Landsarkivet. Dessutom får det omhändertagna
materialet en alltmer statlig slagsida.
På grund av den stora magasinsbristen är det ytterst
angeläget att de återstående vallarna snarast återuppbyggs.
I riksdagens kulturutskott har flera motioner genom
åren understrukit hur nödvändigt det är att resterande
vallar återställs. Motionerna har avslagits med
motiveringen att Byggnadsstyrelsen hade projektet med i
sin planering.
Riksdagen bör ge regeringen till känna att den fortsatta
utbyggnaden av vallarna vid slottet i Vadstena snarast måste
komma till stånd. Skälen har motiverats i motionen och är
bl.a. Landsarkivets brist på utrymme för arkivarier samt
kulturmiljöaspekter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av
vallarna vid slottet i Vadstena snarast bör komma till stånd.
Stockholm den 21 januari l994
Karl-Göran Biörsmark (fp)