Vi är väl medvetna om att en stor kulturutredning har
satts i arbete men vill med denna motion visa fram några
delar av det skånska kulturlivet för utredningen. Riksdagen
har tidigare betonat kulturpolitikens betydelse för att skapa
regional utveckling, dels som en dynamisk faktor för
människor i regionen, dels ur en näringspolitisk synvinkel
där kulturvärden vägs in vid val av lokalisering av företag.
Detta instämmer vi i. Samtidigt anser vi att tankarna inte
konkretiserats när och hur ekonomiska resurser fördelats
över landet. Vi hoppas att den arbetande kulturutredningen
lyckas bättre med en sådan konkretisering.
Totalt sett är Skånes del av det statliga kulturstödet låg
vid jämförelse med stödet till andra storstadsregioner. Det
framgår vid en jämförelse gjord 1991/92 mellan Stockholms
län, Göteborgsregionen och Skåne. Stödet från staten var
544 kr/innevånare i Stockholm, 109 kr i Göteborg och 97 kr
i Skåne. I svensk kulturpolitik har det hittills handlat om
Stockholm å ena sidan och resten av landet å den andra.
Detta har naturligtvis betydelse på alla områden eftersom
de enskilda kommunernas och landstingens bidrag inte kan
kompensera denna stora skillnad.
Rooseum i Malmö
Konsthallen är en angelägenhet för Malmö men också
för regionen. Det har vidgat regionens kulturliv och gett nya
impulser och idéer. Det var grundarens vision att
allmänheten i Malmö med omland skulle ha tillgång till en
fri och obunden konsthall. Därigenom skulle konsthallen
vara en del i att sprida insikter, kunskaper och förståelse för
alla former av samtida konst.
Rooseum är nu en stiftelse. Tyvärr har stiftelsen inte de
ekonomiska tillgångar för driften som var en förutsättning
vid starten. Kulturrådet skisserade en lösning i vilken
Rooseum skulle bli så kallat samverkansmuseum och
därmed få statliga bidrag på två miljoner årligen. Förra året
blev det inget bidrag utan endast ett räntefritt lån på 1,5
miljoner kronor, detta lån är nu återbetalat. Kvar står
osäkerheten om detta års finansiering i väntan på
kulturutredningen. Vi anser att Rooseum i Malmö är en
tillgång för både regionen och landet. Kulturrådet bör,
inom sin budget, tillföra de pengar (1,5 miljoner) som
utlovats.
Malmö symfoniorkester
Symfoniorkestern i Malmö har hög kvalitet med gott
internationellt rykte. Den är med sin gedigna musikaliska
grund en tillgång för staden och regionen. Orkestern tar ett
tydligt regionalt ansvar inte minst för barns musikfostran,
genom sina tydliga satsningar på verksamhet för barn. Vi
anser att orkestern inte får den andel av landets samlade
resurser som den borde få i förhållande till Skånes
folkmängd.
Vi anser att Malmö symfoniorkester ska tilldelas
ytterligare grundbidrag, inom ramen för de grundbelopp
som fördelas, för att säkra och utveckla verksamheten.
Malmö stadsteater
Stadsteatern i Malmö är i en dynamisk utveckling. I den
får bl.a. baletten möjlighet att utvecklas som konstart. Det
är viktigt inte bara för Malmö utan för hela regionen
eftersom Malmöbaletten är det enda balettkompaniet i
Skåne. När Malmö stad nu satsar oerhört stora summor på
kulturen, och det är till glädje för hela regionen, bör också
staten bidra betydligt mera än idag. Vi anser att Malmö
stadsteater, inom antalet grundbelopp, ska få en ökad
andel.
Barnkultur i Skåne
Barnkultur är en viktig framtidsfråga för alla
kulturarbetare. I Skåne är ambitionen stor att öka barnens
tillgång till bra kultur och att ge barn alternativ till passivt
TV-tittande. Kultur lär barn tidigt i livet sådant som de
senare har både nytta och glädje av och som inte ryms inom
skolans traditionella ämnesramar. Kultur kan fungera som
en kompenserande faktor för de barn som växer upp i en
torftig social miljö.
Skolorna måste ges resurser för att systematiskt öka
elevernas kulturliv, att barn får spela, måla, lyssna på
klassisk och modern musik, se på konst osv. Allt bidrar till
att vidga barnens värld och jämna ut sociala ojämlikheter
och motverka segregering.
Vi anser, i likhet med utredningen om barnkulturen i
Malmö, att satsningen på barnkultur har varit alltför liten
och alltför ojämnt fördelad. Självklart borde t.ex.
barnteater ingå som ett moment i utbildningen till
skådespelare. Alla idéer som höjer statusen för
barnkulturen i samhället måste tas till vara, i dag är den
förfärande låg. Vi utgår ifrån att den statliga kulturpolitiska
utredningen tar upp denna viktiga del av kulturlivet. I
avvaktan på att utredningen presenteras bör barnkulturen i
Skåne få del av den utökning på 26 rörliga grundbelopp som
årets budget ger.
Skånska teatern
Skånska teatern i Landskrona driver en verksamhet som
är viktig för Skåne.
Vi anser att Skånska teatern av samma skäl som för
Folkoperan i Stockholm ska betraktas som en regional
teater och erhålla stöd som sådan.
Ystads teater
Ystads opera har funnits i snart hundra år som ett vitalt
inslag i Skånes kulturliv. Den drivs av en privat stiftelse.
Flitigt nyttjande och otidsenliga installationer har slitit ner
huset. Nu har teatern genomgått en total renovering
invändigt och kan gott jämföras med Drottningholms
slottsteater i skönhet och originalitet.
Hundraårsdagen ska firas 12 februari 1994 vilket har
varit målet för renoveringens tidplan. Stiftelsen har gjort ett
stort arbete under många år för att finansiera renoveringen.
De har sökt och även fått bidrag från många olika håll. Vad
som nu återstår att finansiera är en upprustning av de
ursprungliga kulisserna.
Vi anser att staten bör stödja detta genom ytterligare
bidrag ur anslaget för icke-statliga kulturlokaler.
Regionteater i nordöstra Skåne
Det är utomordentligt nödvändigt att satsa på regional
kulturverksamhet. Vad gäller teater är sådana satsningar
särskilt viktiga i ett läge då Riksteaterns ekonomi något
begränsats. I nordöstra Skåne finns ett stort teaterintresse
och flera fria teatergrupper. Men det behövs en
regionteater, och en sådan skulle kunna förverkligas genom
gemensamma satsningar från kommuner, landsting och
staten. Flera skäl talar för att en sådan regionteater bör
samverka med den regionala musikverksamheten Musik i
Skåne med placering i Kristianstad. Dessutom står en fin
gammal teaterbyggnad i Kristianstad till kulturens
förfogande.
Nationalscen i Skåne
Operan och Dramaten i Stockholm är nationalscener.
Detta innebär att de har ett särskilt nationellt ansvar för
landets hela befolkning, för konstnärlig förnyelse men
också för den klassiska repertoaren. Detta ansvar är också
en oerhört inspirerande uppgift. Problemet ur
medborgarens perspektiv är att alla svenskar inte bor i
Stockholm och alltså inte har möjlighet att besöka
nationalscenerna. I princip skulle detta väl kunna lösas
genom turnéer och TV-föreställningar. Men det är inte så
enkelt, det kostar oerhört mycket att turnera och TV är ett
egensinnigt medium med egna förutsättningar.
Vi anser att uppgiften att vara nationalscen borde kunna
växla i ca 10-årsintervall mellan landets stora teatrar och
musikscener med fasta personalresurser. Det skulle ge
konstnärlig förnyelse över landet och ge medborgarna
närhet till en nationalscen på ungefär lika villkor.
Alternativt borde nationalscener kunna inrättas på andra
orter än i Stockholm, t ex i Malmö. Dessa förslag bör den
arbetande kulturutredningen få ta ställning till.
Symfoniorkestern i Helsingborg
Helsingborgs konsertförening är en ideell förening vars
syfte är att hålla en symfoniorkester som ger konserter i
Helsingborg och omgivande regioner. Den består av 51
musiker och ett kansli och finansieras av Helsingborgs
kommun med ca 9 miljoner kronor, Kulturrådet ca 8
miljoner i form av grundbelopp och Malmöhus läns
landsting ca 0,9 miljoner. Orkestern har under många år
haft stora konstnärliga framgångar trots att den lever under
en knapp ekonomi. I förhållande till sin omfattande
musikaliska verksamhet tilldelas orkestern färre
grundbelopp av staten än andra orkestrar av samma
omfattning. Stiftelsen tar ett stort regionalt ansvar för
symfonimusik och har knutit samarbetsavtal med Halmstad
och Växjö i syfte att fördjupa kontakterna med dessa län.
Ungefär 80--85 % av konsertsalens i Helsingborg 900
platser är belagda i genomsnitt och ungefär hälften av
lyssnarna kommer från orter utanför Helsingborg. Efter en
positiv utredning som rekommenderade högre statsbidrag
har statsbidraget ökats men tyvärr inte tillräckligt i
jämförelse med andra orkestrar av motsvarande kvalitet. Vi
anser att statsbidragen i form av grundbelopp till
Helsingborgs symfoniorkester bör utökas.
Vård av skånska industriminnen
Industriminnen är t.ex. gamla byggnader från
industrialismens genombrott. Dessa gamla byggnader
borde erkännas som en del av vår kulturs rötter och som
riksintressen. Skåne har många sådana minnen. Pengar för
underhåll saknas även om AMS genom sitt arbete kunnat
hålla viss personal för skötsel och underhåll av minnena.
Vi anser att många av industriminnena i Skåne är en
viktig del av landets historia och borde tillerkännas del av
de bidrag som utgår från staten under anslaget
Kulturmiljövård, ett anslag som i årets budget genom
omfördelning har utökats.
Kunskap om kulturvård
Vi har i annat sammanhang uttalat att kunskaper om och
utbildning i att vårda forna tiders hantverk håller på att
försvinna. I dag finns öar av hantverksutbildning, t ex finns
Skånehantverk på Citadellet i Landskrona. Men det saknas
utbildning i gammal teknik på byggsidan. Kunskaper om
hur man underhåller gamla hus och industribyggnader är
nödvändiga om vi ska kunna bevara våra minnen till
framtida generationer. Utbildning finns i Danmark, och ett
samarbete på bred bas borde inte vara svårt att initiera.
Eftersom utbildning har en infrastrukturell betydelse borde
lokalisering av kulturutbildningar bli en del av
kulturpolitiken.
Vi anser att utbildning bl.a. om gamla byggnadstekniker
borde vara en angelägen fråga för Sveriges kulturvårdande
myndigheter.
Alunmuseet på Christinehof
Alun har en lång och viktig tradition i Europas
ekonomiska och kulturella utvecklingshistoria. Alunet var
i mer än 5000 år en av de mest använda kemikalierna för
medicinskt bruk, till färgning, garvning och
papperstillverkning. Andrarums alunverk var en gång i
tiden Europas leverantör av alun. Nu ligger verket i ruiner.
Visionen är att göra ett internationellt museeum av verket
under namnet Alunmuseet -- en europeisk tidsmaskin. Det
ska enligt planerna byggas upp av institutet för
kulturforskning på Christinehof och drivas som ett
självbärande företag. Vi anser att projektet är ett lämpligt
objekt för en insats av arbetsmarknadsskäl inom
byggbranschen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Rooseum i Malmö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bevara industriminnen i
Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om barnkultur i Skåne,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kultur i Skåne.
Stockholm den 21 januari 1994
Margitta Edgren (fp)
Bengt Harding Olson (fp)
Siw Persson (fp)
Olle Schmidt (fp)