Sala silvergruva utgör en rik historisk industrimiljö av
synnerligen stort kulturhistoriskt värde.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har också förklarat Sala
silvergruva jämte damm- och kanalsystem liksom den ännu
bevarade rutnätsplanen från tidigt 1600-tal i Sala innerstad
som riksintresse för kulturminnesvården.
Gruvdriften vid silvergruvan startade i början av 1500-
talet och hade sitt starka uppsving under Gustav Vasas
regeringstid. Gruvan hade då utomordentligt stor
statsfinansiell betydelse. Ungefär en tredjedel av Kronans
silver härrörde från Sala. Gruvdriften pågick fram till 1908.
1988 förvärvade Sala kommun gruvområdet av Avesta
AB för att därigenom kunna förvalta det kulturhistoriskt
intressanta området. Ett särskilt bolag, Sala Gruv och
turism AB, driver i dag verksamheten och har därmed i
uppgift att förvalta silvergruvans rika kulturmiljö och
ansvara för byggnadsvården samt hålla miljön tillgänglig för
allmänheten och stimulera turism.
Sala silvergruva besöks varje år av 60 000--70 000
personer. En stor del av dessa gör nedstigningar intill
Kristinaschaktet som utgör navet i visningsverksamheten.
Genom att en extra uppgång togs upp 1993 har visningarna
under jord i besöksgruvan kunnat utvidgas.
RAÄ har utarbetat en s.k. dispositionsplan som anger
hur gruvområdet med mark och tillhörande anläggningar
kan användas och restaureras. Kostnaderna för planen
beräknas till 31,4 miljoner kronor. Bland annat finns ett 40-
tal hus som behöver restaureras. Hittills har staten bidragit
med närmare 5 miljoner kronor. Sala kommun har under
senare år anslagit ca 2 miljoner kronor årligen.
Sala silvergruvas olika kulturhistoriska byggnader är i
stort behov av underhåll för att kunna bevaras. Genom de
ekonomiska satsningar som gjorts, främst de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, under 90-talet har fem
av gruvans fyrtiotal byggnader färdigrenoverats.
Därigenom har ett hundratal personer beretts arbete
samtidigt som de skaffat sig förtrogenhet med gamla tiders
materiel och arbetsmetoder. Renoveringsarbetet måste
hålla hög kvalitet.
Fortfarande återstår mycket arbete både med att
renovera byggnaderna, utveckla de gruvmuseala delarna
samt rekonstruera hur arbete och liv gick till i och omkring
Sala silvergruva.
Också forskningen om silvergruvan skulle behöva
utvecklas i ett tvärvetenskapligt arbete. Detta borde särskilt
avse teknikhistoria och samhällsbyggnad i tidsspannet då
övergång skedde från medeltid till nyare tid.
Vi anser att det är angeläget att staten tar ett fortsatt
ekonomiskt ansvar för att bevara den riksklenod som Sala
silvergruva utgör.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av statliga resurser till
Sala silvergruva.
Stockholm den 20 januari 1994
Lena Hjelm-Wallén (s)
Birger Andersson (c)