Sedan 1992 pågår en folkmusiksatsning i Lövstabruk i Uppland. Statens Kulturråd, Musik i Uppland och Tierps kommun stöder tillsammans ett treårsprojekt som löper ut vid årsskiftet 1994/95. Ett av projektets syften är att det skall mynna ut i ett permanent Folkmusikinstitut.
Behovet av ett folkmusikinstitut med geografisk anknytning till en levande tradition är påtagligt. Sverige saknar för närvarande en sådan fast institution.
En statlig utredning om högre musikutbildning uttalade redan 1976 att folkmusiken är en eftersatt genre. I dag
--
mer än 15 år efter det att utredningen presenterades -- kan konstateras att endast en bråkdel av den målsättning som beskrevs för folkmusiken blivit åtgärdad inom musikutbildning. Det medför självfallet konsekvenser för musiklivet i dess helhet, inte minst för musikskolorna och amatörmusicerandet och för kvalitetsnivån på spelmansmusiken.
Det är nu viktigt med en fortsatt satsning och stimulansåtgärder för spelmansleden och de nuvarande traditionsbärarna. Den verksamhet som det nu pågående folkmusikkonsulentprojektet i Lövstabruk svarar för har hittills haft utomordentligt positiva effekter för spelmansmusicerandet. Miljön i Lövstabruk ger breda musikaliska möjligheter. Cahmannorgeln i kyrkan är unik och lockar organister också från andra länder. Herrgårdsmiljön representerar den högre ståndsmusiken och nyckelharps- och fioltraditionen från Uppland är levande. Närheten till Uppsala universitet ger goda möjligheter för forskningsanknytning och Upplandsmuseet och Bild- och folkminnesarkivet torde vara goda samverkanspartners.
Det var i Norduppland och Lövstabruk som nyckelharpan fick sin blomstrande utveckling och det var också här som nyckelharpspelaren Erik Sahlström med flera nådde internationell berömmelse.
Det pågående folkmusikprojektet leds av riksspelmannen Leif Alpsjö och hans hustru Lillemor. De har hittills hunnit med besök i skolor för att intressera elever för folkmusik, de har anordnat barn- och ungdomskurser över veckosluten samt etablerat kontakter med intresserade runt om i landet. Planer finns också för ungdomsläger på somrarna.
Vi vill med det anförda peka på vikten av att ovan beskrivna projekt verkligen utmynnar i att ett folkmusikinstitut startas för att denna musikform skall få en möjlighet att leva kvar och utvecklas i vårt land.
Naturligtvis skulle ovan nämnda verksamhet också bidraga till att utveckla Lövstabruk som turistort och fler jobb skapas i en verklig glesbygd.
Kulturrådets medverkan i projektet beror naturligtvis på att detta är ett nationellt intresse. Det är nu viktigt att finna en modell för ett fortsatt statligt stöd för att kunna förverkliga projektets ursprungsidé
--
ett folkmusikinstitut i Lövstabruk.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statligt stöd för bildande av ett folkmusikinstitut i Lövstabruk.
Stockholm den 21 januari 1994 Gunnar Thollander (s) Ingrid Andersson (s)