Motion till riksdagen
1993/94:Kr232
av Gunnar Thollander och Ingrid Andersson (s)

Folkmusikinstitut i Lövstabruk


Sedan 1992 pågår en folkmusiksatsning i Lövstabruk i
Uppland. Statens Kulturråd, Musik i Uppland och Tierps
kommun stöder tillsammans ett treårsprojekt som löper ut
vid årsskiftet 1994/95. Ett av projektets syften är att det
skall mynna ut i ett permanent Folkmusikinstitut.
Behovet av ett folkmusikinstitut med geografisk
anknytning till en levande tradition är påtagligt. Sverige
saknar för närvarande en sådan fast institution.
En statlig utredning om högre musikutbildning uttalade
redan 1976 att folkmusiken är en eftersatt genre. I dag
--
mer än 15 år efter det att utredningen presenterades --
kan konstateras att endast en bråkdel av den målsättning
som beskrevs för folkmusiken blivit åtgärdad inom
musikutbildning. Det medför självfallet konsekvenser för
musiklivet i dess helhet, inte minst för musikskolorna och
amatörmusicerandet och för kvalitetsnivån på
spelmansmusiken.
Det är nu viktigt med en fortsatt satsning och
stimulansåtgärder för spelmansleden och de nuvarande
traditionsbärarna. Den verksamhet som det nu pågående
folkmusikkonsulentprojektet i Lövstabruk svarar för har
hittills haft utomordentligt positiva effekter för
spelmansmusicerandet. Miljön i Lövstabruk ger breda
musikaliska möjligheter. Cahmannorgeln i kyrkan är unik
och lockar organister också från andra länder.
Herrgårdsmiljön representerar den högre ståndsmusiken
och nyckelharps- och fioltraditionen från Uppland är
levande. Närheten till Uppsala universitet ger goda
möjligheter för forskningsanknytning och Upplandsmuseet
och Bild- och folkminnesarkivet torde vara goda
samverkanspartners.
Det var i Norduppland och Lövstabruk som
nyckelharpan fick sin blomstrande utveckling och det var
också här som nyckelharpspelaren Erik Sahlström med
flera nådde internationell berömmelse.
Det pågående folkmusikprojektet leds av
riksspelmannen Leif Alpsjö och hans hustru Lillemor. De
har hittills hunnit med besök i skolor för att intressera elever
för folkmusik, de har anordnat barn- och ungdomskurser
över veckosluten samt etablerat kontakter med intresserade
runt om i landet. Planer finns också för ungdomsläger på
somrarna.
Vi vill med det anförda peka på vikten av att ovan
beskrivna projekt verkligen utmynnar i att ett
folkmusikinstitut startas för att denna musikform skall få en
möjlighet att leva kvar och utvecklas i vårt land.
Naturligtvis skulle ovan nämnda verksamhet också
bidraga till att utveckla Lövstabruk som turistort och fler
jobb skapas i en verklig glesbygd.
Kulturrådets medverkan i projektet beror naturligtvis på
att detta är ett nationellt intresse. Det är nu viktigt att finna
en modell för ett fortsatt statligt stöd för att kunna
förverkliga projektets ursprungsidé
--
 ett folkmusikinstitut i Lövstabruk.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av statligt stöd för
bildande av ett folkmusikinstitut i Lövstabruk.

Stockholm den 21 januari 1994

Gunnar Thollander (s)

Ingrid Andersson (s)