Våra kulturvanor grundläggs tidigt. Det är därför viktigt
att stimulera kulturaktiviteter bland barn och ungdom. De
samhällsstödda kulturinstitutionerna har särskilt ansvar för
barn och ungdom. Många institutioner har också gjort stora
ansträngningar inom detta område. I Sverige har teater för
barn och ungdom en hög konstnärlig standard. Det är
viktigt att denna kan bibehållas och utvecklas.
-- -- --
Regeringen föreslår att medel för 26 nya rörliga
grundbelopp för barn och ungdomsverksamhet beräknas
under detta anslag.
I Jämtlands län finns ingen institution för produktion av
barn- och ungdomsteater. Det finns däremot en väl
fungerande organisation för administration och distribution
av i landet redan producerad barn- och ungdomsteater,
Jämtlands läns teaterförening (LTF), en del av Riksteaterns
organisation.
Genom LTF, en väl utvecklad, men framför allt för
samhället kostnadsmässigt gynnsam länsorganisation,
förses jämtländska barn och ungdomar varje år med
kvalitetsteater i skolor och förskolor. Varje barn i länet ser
i genomsnitt 0,7 föreställningar per år. I jämförelse med
övriga landet en mycket bra siffra. Genom ett fruktbart
samarbete med länets skolledare, lärare och
barnomsorgspersonal under den senaste 15-årsperioden har
teaterverksamheten för barn och ungdom kunnat hållas på
i stort sett samma nivå, även de senaste två åren, trots
strukturomvandlingar och omorganisationer i länets skolor.
Verksamheten har bedrivits med stöd av Jämtlands läns
landsting, Jämtlands åtta kommuner samt statsbidrag. (Det
statliga bidraget för 1993/94 är 200 000 kronor.)
Den totala omslutningen på barn- och
ungdomsteater i Jämtlands län är ca 1,4 miljoner kronor per
år, eller ungefär 190 föreställningar från olika producenter.
Jämtlands läns landsting och länsteaterföreningen har vid
olika uppvaktningar och möten under 1993 presenterat
verksamheten för kulturminister Birgit Friggebo, Statens
Kulturråd och riksdagens kulturutskott.
Länsteaterföreningen har under alla år arbetat på
uppdrag av Jämtlands läns landsting.
I budgetpropositionen fördelas grundbeloppen till de län
som har länsteatrar. Eftersom vårt län inte har någon sådan
utan valt att organisera teaterverksamheten på annat sätt,
går inga pengar till länet.
Vi föreslår att två grundbelopp tilldelas Jämtlands län
för utveckling av ''Modell Z'', dvs. länsteaterföreningens
barnteaterverksamhet.
Riksteatern
I Jämtlands län har ett stort arbete lagts ner för att ge
barn och ungdom teater. Som en direkt följd av detta är det
viktigt att också en livaktig vuxenteater finns i länet. I
budgetpropositionen föreslås att Riksteaterns anslag skall
minskas med sammanlagt 11,7 miljoner kronor samt att
kostnaden för hyra av Hallunda-anläggningen skall
beräknas på annat sätt än tidigare. Regeringens bedömning
att ''en viss neddragning av Riksteaterns
produktionsresurser kan göras utan att allvarligt skada
verksamheten'' är en stor felbedömning. Riksteaterns
produktioner, skräddarsydda för turné, är en omistlig del av
landets kulturliv, som måste få finnas i minst den nuvarande
omfattningen, om vi menar något med att Hela sverige
ska leva, även kulturellt.
Riksteatern har byggt upp en väl fungerande
organisation för att kunna resa runt även i landets små orter.
Om nu Riksteatern av ekonomiska skäl måste minska sina
produktioner, blir det svårt för småorterna att få någon
teater över huvud taget. Kulturlivet i framför allt
glesbygden utarmas.
Radikala grepp måste till för en omvandling, det är alla
medvetna om. I dagens läge är dock en neddragning av
Riksteaterns anslag ett skamgrepp som inte kan tolereras i
landets mindre tätbebyggda områden. Människor som bor
och verkar i landets alla delar har rätt att kräva
kvalitativa kulturupplevelser till en rimlig kostnad.
I Jämtlands län finns ingen regional
teaterproduktionsenhet, s.k. regionteater. Länet har
medvetet valt att inte konformistiskt göra som alla andra ...
Länets struktur, med stora glesbebyggda områden och
en befolkning med relativt hög medelålder och därmed
följande lågt skatteunderlag, ger varken ekonomiska eller
publikmässiga möjligheter att driva en teaterensemble med
40--60 årsverken. Det har man tvingats inse.
Riksteaterns produktioner är basen i teaterutbudet i
Jämtlands län. En nedskärning i Riksteaterns budget
kommer att drabba dem som redan tidigare har den minsta
möjligheten till ett kvalitativt kulturutbud. Detta får inte
ske! Beträffande hyreskostnader i Hallunda-anläggningen
har Riksteatern tidigare behandlats som de övriga två
nationalscenerna Operan och Dramaten. En förändring av
detta skulle också i slutändan leda till en försämring av
teaterutbudet i landet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till teaterverksamhet
enligt ''Modell Z'',
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslaget till Riksteatern.
Stockholm den 20 januari 1994
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)
Berit Andnor (s)