Kravet på en bibliotekslag växer sig allt starkare.
Vänsterpartiet har upprepade gånger lagt förslag om
bibliotekslag. Skälen för en sådan lag är starkare nu än
någonsin. Lågkonjunkturen slår hårt mot alla delar av
kultur och utbildning och kommunernas försämrade
ekonomi får till följd att folkbiblioteksverksamheten på
många håll drabbas av kraftiga inskränkningar. Hoten om
olika slags avgifter för boklån eller biblioteksbesök
kvarstår. Detta gäller särskilt universitetsbibliotekens
utlåning.
I likhet med vad som gäller i de andra nordiska länderna
borde folkbibliotekens status och position i samhället också
vara en angelägenhet för riksdagen.
Biblioteken ger alla fri tillgång till information, fakta,
samhällsinformation och åsikter via tidningar, tidskrifter
och böcker. Folkbiblioteken är därför en förutsättning för
en reellt fungerande demokrati och för yttrande- och
tryckfriheten. Ett aktuellt exempel är bibliotekens
spridning av information i EU-frågan. Tack vare denna
information kan medborgarna bilda sig en väl underbyggd
uppfattning i olika frågor och göra ett självständigt val.
Tillsammans med forskningsbibliotek, museer och arkiv
bildar folkbiblioteken samhällets minne. Att ge alla tillgång
till vårt litterära arv blir allt viktigare för biblioteken nu när
bokhandelns lagerhållning minskar. En bibliotekslag måste
säkra tillgången till kunskapsarvet såväl som nya medier och
säkra samlingars fortbestånd och förnyelse i takt med
samhällets utveckling och förändring.
Den samhälleliga undervisningen och den individuella
och informella utbildningen och bildningen är omöjlig utan
folkbiblioteken. Från förskola till universitet spelar
biblioteken en avgörande roll.
En bibliotekslag skall garantera fria fjärrlån, vilket är en
förutsättning för att studier och forskning ska kunna
bedrivas över hela landet. Fria fjärrlån ska också inbegripa
lån från universitetsbibliotek. För en decentraliserad
högskoleutbildning och för distansundervisning är detta
särskilt viktigt. De yngre högskolorna måste också kunna få
fri tillgång till forskningsinstitutens och universitetens
litteratur- och tidskriftsbestånd.
Mångfald och variation i utbudet av litteratur är viktigt,
särskilt i barn- och ungdomsåren, då grunden för ett
litteratur- och läsintresse läggs. Genom litteratur tränas
läsförmågan och läsförståelsen. Lust för läsande och
läsvana skapas bl.a. genom att barnen tidigt får tillgång till
många olika slags böcker med varierat innehåll -- utan
folkbibliotekens utbud blir detta en omöjlighet för många
barn och ungdomar.
En bibliotekslag ska garantera fri och gratis tillgång till
litteratur, information och service för alla åldrar på våra
folkbibliotek. En bibliotekslag ska vidare definiera de
övergripande målen för folkbiblioteken och ange ramarna
för den kommunala biblioteksverksamheten utan att
detaljreglera den. Kommunerna ska som nu driva
biblioteken och utforma deras verksamhet efter lokala
förhållanden. Samarbetet med och via länsbiblioteken
måste också säkras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till
bibliotekslag i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 17 januari 1994
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Bengt Hurtig (v)
Gudrun Schyman (v)