Riksarkivet har angivit att fyra kriterier bör föreligga för etablering av nya landsarkiv, nämligen universitet/högskola med utbyggd forskning bör finnas på orten befolkningstäthet residensstad med många myndigheter goda kommunikationer
Vidare anser Riksarkivet att det på orten bör finnas en befintlig arkivorganisation med vilken samverkan kan ske för att minska sårbarheten hos det nya landsarkivet.
Jönköping uppfyller samtliga av Riksarkivets kriterier och har dessutom ytterligare fördelar.
Sju arkivintressenter i Jönköpings län -- Jönköpings läns landsting, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Göta Hovrätt, Länsavdelningen av Kommunförbundet, Jönköpings kommun, Jönköpings läns Folkrörelsearkiv och Södra Vätternbygdens Näringslivsförening -- överlämnade den 30 augusti 1993 ett underlag till Riksarkivet innehållande bl.a. förslag till en nyetablering av ett landsarkiv i Jönköping.
Ett samordnat Jönköpings-arkiv kommer inte enbart att innehålla statligt material från regionala och lokala myndigheter utan även material från primärkommuner och landstingskommun. Såväl den akademiska forskningen, som bl.a. bedrivs vid högskolorna i Jönköping, som det stora antalet släkt- och lokalhistoriska forskare i Jönköpingsregionen, kommer att dra stora fördelar av en samordning av arkivinstitutionerna.
I Jönköping finns ett stort antal rättsvårdande myndigheter. Förutom hovrätt finns Domstolsverket och kammarrätt. Flera av de regionala och lokala myndigheterna inom rättsområdet som tingsrätt, åklagarmyndighet, polismyndighet, länsrätt m.fl. bildar s.k. typarkiv, d.v.s. praktiskt taget allt arkivmaterial hos dessa myndigheter bevaras för framtiden. Genom en samordning av dessa rättsarkiv skulle en bred och fördjupad forskning inom det judiciella området möjliggöras. Den föreslagna samlokaliseringen och samordningen av bl.a. hovrättsarkivet med ett landsarkiv i Jönköping skapar den grundläggande förutsättningen för en sådan forskning.
Under det närmaste decenniet kommer det att ske en stor utbyggnad av forskning och utbildning i Jönköping. En internationell handelshögskola (Jönköping International Business School) etableras 1994. Den huvudsakliga expansionen kommer att ske inom forskning och forskarutbildning. Verksamheten vid skolan beräknas, när den är fullt utbyggd, sysselsätta en personal bestående av ca 150 personer med akademisk utbildning, varav 40 doktorander samt ca 50 övriga.
Utöver den internationella handelshögskolan finns det i Jönköping en högskola med utbildningslinjer inom teknik, ekonomi, undervisning, kultur och information. Högskolan erbjuder dessutom ett stort antal fristående kurser, bl.a. i lokalhistoria (40 p.).
Det finns också en hälsohögskola där det -- även vid en internationell jämförelse -- finns en hög forskningskompetens inom områden som odontologi, gerontologi, biomekanik/ortopedteknik och vårdvetenskap/omvårdnad. Landstinget i Jönköpings län bedriver mer än 200 forskningsprojekt i vilka f.n. drygt 40 forskare med professors- eller docentkompetens ingår.
Ett landsarkiv i Jönköping samordnat med andra arkivinstitutioner skulle utan tvekan kunna berika och stimulera forskningen i Jönköpingsregionen, dels genom att ''på plats'' tillhandahålla ett omfattande och brett grundmaterial, dels genom att en nära samverkan med forskningsinstitutionerna möjliggörs.
Riksarkivet redovisar att förutsättningar för och intresse av ett nytt arkiv enligt de i inledningen angivna kriterierna redovisats i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Värmlands län.
I årets budgetproposition föreslår regeringen att ett nytt landsarkiv etableras i Värmlands län samtidigt som regeringen gör den bedömningen att det knappast är möjligt att ens på sikt bygga ut en fullständig länsarkivstruktur. Det är vår uppfattning att när de ekonomiska resurserna finns tillgängliga bör nästa landsarkiv etableras i Jönköping.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på sikt förlägga ett landsarkiv till Jönköping.
Stockholm den 18 januari 1994 Ulf Melin (m) Göte Jonsson (m)