Vårt lands ortnamn är en oersätterlig kulturskatt som
hotas genom den snabba förändringen av dagens samhälle.
Vissa av ortnamnen har en mer än tusenårig historia. De
äldsta ortnamnen, t.ex. med -stad (=boplats) som
avslutning, är 1500 år gamla.
Beslutet om nya regler för fastighetsregistrering och
fastighetsbeteckning i samband med datoriseringen av
fastighetsbeteckningarna, innebar också att
jordregistreringssocknarna skulle utgå och ersättas med
kommunerna. Detta medförde att mängder av ortnamn
byttes ut eller fick s.k. dubbelnamn.
Det sker också en mängd sammanläggningar av
fastigheter i form av gårdar och byar m.m. Eftersom en
sammanlagd fastighet enligt gällande regler skall välja ett av
de sammanlagda fastigheternas namn, har ett stort antal
även mycket gamla ortnamn försvunnit. Ännu fler riskerar
att försvinna i framtiden. Hastigheten har sedan 1970-talets
början varit närmare 200 försvunna traktnamn per år. Totalt
rör det sig om flera tusen traktnamn, alla på sitt sätt lika
värdefulla som historiska dokument och kulturminnen, som
t.ex. tusenåriga runstenar.
Vid flera tillfällen har riksdagen uttalat att ortnamnen är
en viktig del av vårt kulturarv som ska vårdas och bevaras.
Ändå fortsätter Lantmäteriverket och Postverket med
flera, att bortse från ortnamnens kulturhistoriska och
sociala värde.
Nu har Riksantikvarieämbetet föreslagit att ortnamnen
skall ges lagskydd. Ortnamnen är kulturminnen som bör
omfattas av kulturminneslagen, så som andra
kulturminnen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ortnamnen skall skyddas av
kulturminneslagen eller annan lämplig lagstiftning.