Hemslöjden är en viktig del av det svenska kulturarvet, en del av vår identitet. Hemslöjden är därför en del av den bild Sverige visar upp mot omvärlden, en bild vi måste kunna vara stolta över. Hemslöjden har, nu som förr, många samhällsnyttiga uppgifter att fylla, bl.a. även sysselsättningspolitiska. För att kulturarvet skall leva behövs både utövare och främjare, som tillsammans tar ett ansvar för att utforska bevara och förnya.
Det finns i dag ingen helt aktuell bedömning av slöjdandets omfattning. I hemslöjdsnämndsutredningens betänkande SOU 1991:66 ''Hemslöjd i samverkan'' återfinns vissa uppgifter om slöjdandets omfattning. Dessa bygger på en undersökning från slutet av 1970-talet och antyder att antalet saluslöjdare skulle vara ca 13 000 varav 45 % i de sju skogslänen. I en undersökning från mitten av 1980-talet anger man antalet slöjdare till 8 400, men att det totalt skulle vara omkring 40 000 personer som till någon del är saluslöjdande.
Att det är många personer, som på ett eller annat sätt är involverade i slöjdande är ställt utom allt tvivel, och den senare utredningen bedömde att den sammantagna produktionen av hemslöjdsartiklar skulle ligga på 2--2,5 miljarder kronor i 1991 års penningvärde.
Statens stöd till hemslöjden har också under åren visat ett starkt engagemang i både utbildning och stöd för butiker. Bevarandet av kulturarvet genom konsulentverksamheten och stödet till den ideella organisationen visar också att slöjden har en stark plats hos det svenska folket.
Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR) som får ett statligt anslag via Nämnden för hemslöjdsfrågor (B 23) har under de senare åren omorganiserat sig och tydligare profilerat sig som ansvarigt för slöjdens synliggörande i samhället. I verksamhetsplanen för de närmaste åren ingår bl.a. att stärka slöjdarnas plats i samhället och att utveckla och bevara kulturarvet. Sommaren 1992 hade SHR en välbesökt utställning på Liljevalchs konsthall. Utställningen, som hade en mycket hög kvalitet, har resulterat i nya engagemang. Ett samarbete med Nordiska museet kommer att ge slöjdare nya unika utvecklingsmöjligheter. Ett annat samarbete med Riksutställningar avser att genom ett Slöjdtåg marknadsföra och synliggöra slöjdens betydelse, både i skolor och för den enskilde individen. Ikea önskar genom ett samarbete med SHR förstärka sin Sverigebild i USA genom en utställning i New York. SHR kan genom dessa olika former av samarbete öka slöjdarnas och även butikernas avsättningsmöjligheter och finna nya kanaler för den exklusiva slöjden där marknaden i dag är begränsad. Avsikten är att få fram nya arbetstillfällen för fler slöjdare och att stimulera och möjliggöra för fler yngre slöjdare att satsa på högkvalitativ slöjd.
Samtidigt som SHR som ideell organisation arbetar med dessa insatser för slöjden har ett stort antal av de butiker som är anslutna till Svensk Slöjd AB stora ekonomiska svårigheter genom dålig lönsamhet, och ett flertal har även gått i konkurs. SHR arbetar framgångsrikt och målmedvetet med att fullfölja verksamhetsplanens inriktning, men är starkt oroat av de negativa konsekvenser, som kan bli följden av en bräcklig butiksorganisation. Försäljningsställena är ett ansikte utåt för hemslöjden och måste, om dessa försvinner, kompenseras genom aktiv marknadsföring av slöjden på bl.a. de sätt som är beskrivna i motionen. SHR, som har en synnerligen liten kansliorganisation, kan genom en ekonomisk förstärkning ges möjlighet att förstärka det påbörjade utåtriktade marknadsföringsarbetet av högkvalitativ slöjd i ett samhällsnyttigt och kulturpolitiskt perspektiv.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att Sveriges Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR) genom resursförstärkning ges möjlighet att arbeta med den inriktning som anförts i motionen.
Stockholm den 18 januari 1994 Iréne Vestlund (s)