Konsthallen Rooseum i Malmö har på några få år
etablerat sig som en mycket framgångsrik institution för i
första hand samtidskonst. Ett flertal utställningar av
internationell klass har genomförts, också av historisk
karaktär. Just nu ringlar köerna långa i Malmö för att alla
skall kunna beskåda Leonardo da Vinci-succén. Danska
konstälskare har helt plötsligt funnit sina vägar över Sundet
till Sverige och Malmö.
Men trots dessa konstnärliga framgångar är Rooseums
verksamhet hotad.
Bakgrund
Rooseum startades av konstsamlaren Fredrik Roos år
1988 för att skapa en mötesplats av internationell klass för
samtida utomnordisk konst i Skandinavien.
Fem nationellt och internationellt uppmärksammade
utställningar genomfördes, innan verksamheten råkade i
ekonomisk kris i samband med Fredrik Roos bortgång.
Stiftelsekapitalet hann aldrig byggas upp och i finanskrisens
spår var dödsboets alla tillgångar i bankens händer.
Osäkerheten om Rooseums framtid var därför stor. För två
år sedan motionerade vi båda därför i samma ärende och
efterlyste statligt engagemang för Rooseum.
I januari förra året bildas så Stiftelsen Rooseum med
Malmö stad, Lill och Axel Roos och Louisiana Museet i
Humlebaek som huvudmän. Lill och Axel Roos köpte 60
procent av Fredrik Roos nordiska samling och deponerade
den till en stiftelse och Statens konstmuseer köpte 40
procent av samma samling, varefter båda
långtidsdeponerade den i Rooseum. Rooseum köpte vidare
med hjälp av Malmö stad Rooseum-fastigheten i centrala
Malmö. Malmö stad beslutade bidra med 2,2 miljoner
kronor av driftskostnaden om 4,2 miljoner kronor.
Rooseum -- ett sydligt samverkansmuseum
Rekonstruktionen av Rooseums ekonomi byggde till en
del på att staten tillsammans med Malmö stad tog ett
delansvar för den årliga driften. Tanken var -- och är
fortfarande -- att Rooseum skall bli ett samverkansmuseum
med Statens Konstmuseum.
Statens kulturråd har också äskat medel inför årets
budgetbehandling, men medlen har uteblivit. Under förra
året löstes Rooseums akuta ekonomiska problem genom att
Statens Kulturråd lånade 1,5 miljoner kronor till Rooseum.
Dessa pengar har redan betalats tillbaka, då Rooseum de
första dagarna av året erhöll Malmö stads driftsbidrag.
Att det statliga engagemanget i Rooseum inte kunnat
avgöras har berott på att frågan hänskjutits till den statliga
Museiutredningen.
Frågan om Rooseum som ett sydligt samverkansmuseum
behandlas i denna utredning, vilken beräknas vara klar med
sitt arbete under våren.
Vi anser att det är naturligt att staten tar sitt delansvar
för att bevara det förnämliga nytillskott som kulturlivet fått
genom Rooseums tillkomst. Om inte frågan om Rooseums
framtid löses snabbt riskeras hela verksamheten, varför det
inte är möjligt att invänta Museiutredningen. Enligt
Rooseums ledning kan verksamheten som det ser ut i dag
hållas igång till mars-april.
Riksdagen bör därför skyndsamt behandla frågan om
Rooseum och ge ett positivt besked till Statens Kulturråd,
så att rådet av disponibla resurser kan avsätta driftsmedel
till Rooseum, för 1994 är det 1,5 miljoner kronor.
Att riskera Rooseum vore ett svek mot Sveriges
kulturliv! Riksdagen har både ett ansvar och en möjlighet
att agera kraftfullt! Grip denna chans!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till Rooseum i
Malmö.
Stockholm den 17 januari 1994
Olle Schmidt (fp)
Bertil Persson (m)