Bristen på konkurrens inom massmedia är såväl en
yttrandefrihets- och informationsfrihetsfråga som ett
problem att lösa inom konkurrenslagstiftningens ram. I
motionen föreslås åtgärder mot ägarkoncentrationen.
Denna motion skrevs första gången 22 januari 1992 och
väckte då inte något gehör i riksdagen. Ny demokrati har
sedan aktualiserat frågan ytterligare två gånger, när
konkurrenslagstiftningen och lokalradiolagstiftningen
behandlades. Nu är det dags igen för fjärde gången.
Monopolet på kommersiell TV i Sverige
Hösten l99l fick Nordisk Television AB koncession på
den tredje markbundna TV-kanalen. Genom att regeringen
bortsåg från konkurrensproblematiken och uteslutande såg
koncessionsfrågan för TV4 som en kulturpolitisk fråga har
Jan Stenbeck, som via Industriförvaltning AB Kinnevik är
den störste enskilde ägaren i Nordisk Television AB, näst
intill fått monopol på kommersiell TV i Sverige. Stenbeck
äger helt TV3 som är störst på TV-reklam i Sverige och
under första halvåret l99l hade 85--90% av marknaden.
Stenbeck kontrollerar nu verksamheter i samtliga TV-
led: program- och reklamfilmsproduktion i
produktionsbolaget Strix Television och Svensk Text AB,
kabel- och satellitdistribution genom företagen
Kabelvision, Finvik och Astrasatelliterna (SES) samt
försäljning av paraboler genom Scandvik. Kinnevik och
Nordisk Television har nyligen bildat ett gemensamt
annonsförsäljningsbolag, Air Time AB, som skall sälja
reklam till TV3 och TV4. Detta ger i princip Stenbeck
monopol på TV-annonsmarknaden och ett bestämmande
inflytande över annonspriserna. Det lär även enligt
obekräftade uppgifter finnas programsamarbete mellan
TV3 och TV4 i syfte att undvika konkurrens mellan
kanalerna.
I Stenbecksimperiet ingår också betal-TV-kanalen
TVl000/Succékanalen, som delvis ägs av Bonnierkoncernen,
månadstidningen Z, programtidningen TV Guiden,
magasinet Moderna Tider, bokförlaget Brombergs,
radiostationen Z-Radio och skivbolaget Z-Records.
Stenbeck försöker också förvärva sändningsrätter i lokal
radio och TV, bl a i kabelnät. Nyligen inköptes 49% av
aktierna i närradiostationen Radio P4 i Lund. Stenbeck är
redan väl etablerad i norska lokala kabelnät.
Kinnevikkoncernen är störste ägare i TV4 och
kontrollerar enligt uppgift 30 % av aktierna.
Wallenbergsfären, som är den andre store ägaren i kanalen
och som för övrigt har intressen bl a i Svenska Dagbladet,
har en något mindre aktieandel.
I ett radio- eller TV-företag bör inte, enligt utländska
förebilder, enskilda ägare eller ägargrupper få ett
bestämmande inflytande över företaget och verksamheten
genom sitt ägande. En ägare bör inte heller få kontrollera
flera radio- och TV-stationer eller media. I ett radio- eller
TV-företag bör ingen enskild ägare eller ägargrupp få ett
bestämmande inflytande. Ägarandelen skulle kunna
bestämmas till en viss högsta procent av aktierna.
Ägarkoncentrationen i dagspressen
Den senaste utredningen ''Vem äger vad i svensk
dagspress?'' av Stig Hadenius och Erba Odeschalchi och
som publicerades i november l99l visar att allt färre äger
dagspressen. Idag har tolv ägargrupper kontroll över 70%
av den svenska tidningsupplagan och över 55 av 90
flerdagarstidningar. Familjen Bonnier är den störste
tidningsutgivaren. Tidningsföretagen inom
Bonnierkoncernen ger tillsammans ut mer än en femtedel
av dagspressens samlade upplaga.
Sedan den förra kartläggningen l975 av ägarstrukturen i
svensk press har de stora familjeägda tidningarna ombildats
till tidningskedjor som samarbetar. Genom
kommanditbolag äger allt fler tidningar andelar i varandra.
Ledande personer inom de olika koncernerna har även
andra befattningar inom andra tidningsföretag.
Flera tidningar ser nu en ny möjlighet i att etablera sig i
radio och TV.
Utomlands är rätten att både äga dagspress och samtidigt
driva reklamradiostation ofta begränsad. I exempelvis USA
finns en särskild lagstiftning som förhindrar massmedierna
att samlas till alltför få enheter. I Sverige föreslog
Massmedieutredningen l980 en lagstiftning, men
utredningens förslag ledde inte till någon åtgärd från
regeringens eller riksdagens sida.
Förslag
Regeringen bör tillsätta en utredning som, utifrån
grundsynen att största möjliga yttrandefrihet liksom största
möjliga konkurrens bör råda i det svenska samhället, lägger
fram ett lagstiftningsförslag till hur ägarkoncentrationen i
massmedia ska kunna begränsas.
Frågan om att begränsa ägarandelen i radio- och TV-
företag, t ex TV 4, bör kunna bli föremål för särskild
skyndsam behandling. I fråga om sändningsrätt för radio
och TV bör sålunda eftersträvas ägarspridning och att inget
enskilt intresse, organisation eller ägargrupp får ett
bestämmande inflytande över företaget eller dess
verksamhet. Det ska alltså vara ett väl balanserat ägande i
radio- och TV-företag, eftersom tillgången på radio- och
TV-kanaler är en begränsad resurs som inte bör användas
av ett dominerande intresse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att, utifrån grundsynen att största möjliga
yttrandefrihet liksom största möjliga konkurrens skall råda
i det svenska samhället, lägga fram förslag till lagstiftning
mot ägarkoncentrationen i massmedia i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skyndsam behandling av
frågan att begränsa ägar- inflytandet i kommersiell radio
och TV i Sverige så att ingen enskild ägare, direkt eller
indirekt, kan få ett bestämmande inflytande över företaget
eller dess verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om största möjliga ägarspridning i
radio och TV.
Stockholm den 25 januari l994
Harriet Colliander (nyd)