I ett demokratiskt samhälle intar medierna en mycket
viktig roll. Därför är det angeläget att regering och riksdag
lägger fast både målen för medierna och därmed också en
mediepolitik. Det är viktigt att ett övergripande och
demokratiskt förhållningssätt också framåt präglar
medieutvecklingen. Detta har uttryckts av en tidigare
pressutredning och i proposition 1975/76:131 så att
mediepolitiken inte bör sökas inom mediebranschen utan i
stället ute i samhället. Därmed blir huvudmålet de
demokratiska värdena. Mediernas roll blir att medverka till
att upprätthålla demokratin i Sverige.
I betänkandet SOU 1988:48 om den statliga
presspolitiken sägs följande om medierna och demokratin:
Mediernas funktion inom ramen för det demokratiska
systemet preciserades av statsmakterna, med utgångspunkt
i pressutredningens analys, till att avse följande fyra
uppgifter:
1. Massmedierna bör ge den information som är
nödvändig för att medborgarna skall kunna ta ställning i
samhällsfrågor. Även de förtroendevalda bör genom
massmedierna få löpande information om enskildas och
organisationers uppfattningar i politiska frågor.
2. Massmedierna bör fristående eller som språkrör för
organiserade samhällsintressen kommentera skeendet i
samhället.
3. Massmedierna bör som allmänhetens företrädare
granska den verksamhet som utövas av de inflytelserika i
samhället.
4. Massmedierna bör främja en kommunikation inom och
mellan politiska, fackliga och andra ideella grupper i
samhället.
Det är enligt vår mening angeläget att hålla fast vid
sådana övergripande mål för massmedierna, dvs. att se
medierna som ett instrument i vår demokrati.
Presstödet
För att uppnå det övergripande demokratimålet inom
massmedierna behövs mångfald inom bl.a. dagspressen.
Det är lätt att inse den stora försvagning av demokratin som
skulle uppstå om mångfalden i dagspressen skulle upphöra.
Mångfalden gäller inte enbart i politiska åsiktsskillnader
utan också i fråga om opinionen i olika delar av landet.
Det är oroande när kulturministern säger att
mångfaldsargumentet inte framåt kan tas för givet som skäl
för dagens presstöd. Ministern menar att alla åsikter
numera får komma till tals i de båda
Stockholmstidningarna. Vi vänder oss bestämt mot denna
argumentering och 08-fixering av medierna.
Kulturministern bryter också mot svensk
utredningstradition när förändringar vidtas på ett område
som är föremål för parlamentarisk utredning. Regeringen
föreslår i budgetpropositionen en sänkning av driftstödet
med 3 procent och att utvecklingsstödet helt skall avskaffas.
Samtidigt har regeringen nyligen tillsatt en parlamentarisk
kommitté med uppgift att utreda den framtida
presspolitiken.
Vi vänder oss därför mot att regeringen föregriper
pressutredningens arbete. Kommittén skall enligt direktiven
analysera effekterna gentemot medierna ''om hela eller
delar av det nuvarande systemet med direkta och indirekta
subventioner tas bort''. Genom att nu göra ingrepp i stödet
och skära ned föregriper regeringen sitt eget
utredningsuppdrag. Fullföljer riksdagen regeringens beslut
förlorar både regeringen och riksdagen i trovärdighet. Det
är illa -- särskilt på ett område som så starkt berör
demokratin -- att regeringen inte är angelägen om att nå
breda politiska majoriteter.
Svenska Tidningsutgivareföreningen, TU, har också i ett
brev till regeringen ansett det vara ''anmärkningsvärt'' att
regeringen gör ingrepp i presstödet samtidigt som en
kommitté utreder mediepolitiken. TU uppmanar därför
regeringen att inte vidta några åtgärder förrän
pressutredningen är slutförd, remissbehandlad och
beslutats av riksdag och regering. Vi föreslår att riksdagen
beslutar anslå oförändrade medel till driftsstöd till
dagspressen och att 10 miljoner kronor utöver regeringens
förslag anslås till utvecklingsbidrag. Motsvarande förslag
återfinns i en motion från socialdemokraterna i
konstitutionsutskottet.
Moms på dagstidningar
K-G Svensson (m) har i ett utredningsbetänkande om
mervärdesskattefrågor, SOU 1993:75, lagt förslag om att
införa moms på dagspressen. Momsen föreslås till 12
procent. Samtidigt föreslås att momsen på vecko- och
fackpress sänks från 25 till 12 procent.
Motiven till förslagen är konkurrensneutralitet och
harmonisering med EG/EU.
Med tanke på den viktiga roll som dagspressen har i
mångfald och demokrati anser vi inte att frågan kan ses i ett
sådant snävt synsätt. Därför bör inte förslaget bli föremål
för beslut. Momsfrågan bör i stället ses i det övergripande
medieperspektivet. Pressutredningen är väl lämpad för att
göra en sådan prövning. Vi vill dock bestämt hävda att
utredaren har fel när han säger att dagspressen har låg
priskänslighet. Fakta belägger inte detta påstående. Detta
framhålls bl.a. i TU:s remissvar på utredningen till
finansdepartementet (1993-11-24).
Yttrandefrihet och kvalitet
Den liberalisering som nu inletts i TV och radio
innehåller oroande inslag gentemot yttrandefrihet och
kvalitet. En väg av ytlighet i medieutbudet har beträtts i vårt
land.
Kulturministern prisade sin reform om den nya privata
lokalradion. Med flera lokala radioföretag skulle det bli
mångfald i etern. Lokalradiotillstånden auktionerades ut till
de högstbjudande. Resultatet blev att majoriteten av
tillstånden (omkring tre fjärdedelar) hamnade hos de stora
privata mediemonopolen, nämligen Bonniergruppen,
kretsen runt Svenska Dagbladet, Stenbecks Medvik och de
stora liberala tidningarna i Svensk Radioutveckling AB.
Ett offentligt monopol med kvalitetskrav har brutits för
att ersättas med privata monopol. Genom en central CD-
växel med musik på nätterna klaras lagens krav på att 30
procent av sändningarna skall vara lokala. Resultatet är
hitintills centralt utbud, storstadsfixering och ytlighet.
Så här trodde kulturministern att det skulle bli i etern:
Enligt regeringens mening är det angeläget att
möjligheterna att starta nya radiostationer får till följd att
antalet självständiga röster ökar väsentligt. Detta kan ske
om varje radiostation får en oberoende ställning, med
inriktning mot sitt lokala spridningsområde. En utveckling
som skulle leda till att den privata radion kom att domineras
av ett fåtal kedjeföretag skulle inte nämnvärt öka
mångfalden i radion och bör därför motverkas på olika sätt.
Citatet är hämtat från radiopropositionen, oktober 1992.
''Reformen'' har redan slagit så fel att den borde
utvärderas och omprövas. Detta är viktigt för att
upprätthålla en trovärdighet för mångfaldsargument i
mediepolitiken. Och det är viktigt för yttrandefrihet och
kvalitet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar anslå oförändrade medel till
driftstöd till dagspressen,
2. att riksdagen beslutar anslå 10 000 000 kr utöver
regeringens förslag till utvecklingsbidrag,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av
lokalradiolagen när det gäller frågor om yttrandefrihet och
kvalitet.
Stockholm den 25 januari 1994
Bo Holmberg (s)
Bo Forslund (s)
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Hans Stenberg (s)