Motion till riksdagen
1993/94:K811
av Göthe Knutson (m)

Presstödet


I budgetpropositionen föreslås att det statliga presstödet
skall minskas med 20 miljoner kronor. Det är en mycket
blygsam besparing på en utgiftspost som sammanlagt kostar
skattebetalarna närmare en halv miljard kronor per år!
När statens ekonomi är ansträngd och budgetsaldot
väntas sluta på minus 172 miljarder kronor måste samtliga
statsutgifter granskas mycket noga. Vad är nödvändigt?
Vilka är statens främsta uppgifter?
Behovet av sparande i statsbudgeten avspeglas inte i
presstödet.
Under 1993 fick ett 70-tal tidningar ''av
dagspresskaraktär'' driftsstöd. Tre av dem utgör en klass för
sig. Det är tidningen Arbetet (s) som för båda sina editioner
(Skåne och Väst) under år 1992 fick nära 82 miljoner
kronor. Vidare är det Svenska Dagbladet (oberoende
moderat) som 1992 fick ca 49,5 miljoner kronor samt
Skånska Dagbladet (c) drygt 47 miljoner kronor.
1 500 på varje prenumeration
För Skånska Dagbladet innebär det att varje
årsprenumeration subventioneras av skattebetalarna med
drygt 1 500 kronor. Tidningens upplaga var 29 900 dagliga
exemplar.
De normalstora regionala tidningarna som uppbär
driftsstöd får mestadels drygt 11 miljoner kronor om året.
Dit hör Arbetarbladet, Värmlands Folkblad, Sydöstran,
Dagbladet Nya Samhället, Folkbladet, Folket, Örebro
Kuriren och Östra Småland.
Syftet
Presstödet till dagstidningar inleddes åren 1969--1971.
Syftet skulle vara att ''upprätthålla mångfalden'' i den
svenska dagspressen, dvs. förhindra nedläggningar av svaga
tidningar. Det framhölls också att det selektiva (riktade)
stödet skulle utgöra en hjälp till självhjälp.
Sålunda skulle stödtidningarna med statens
(skattebetalarnas) hjälp kunna sanera sin ekonomi.
Efterhand skulle presstödet till envar mottagare minskas för
att efterhand försvinna helt.
Konserverande
Så har dock inte blivit fallet. I stället har presstödet ända
sedan det infördes verkat konserverande på
tidningsbranschen och satt de normala
marknadsekonomiska principerna ur spel. Och detta gäller
såväl det direkta driftsstödet som utvecklingsstödet och
distributionsstödet.
Driftsstödet har inte kunnat förhindra
tidningsnedläggelser. Rationaliseringar, effektiviseringar
och ny teknik har inte tagits till vara när tidningarna
samtidigt har kunnat kvittera ut frikostiga
statssubventioner.
Har hindrat samtryckning
Presstödet har med all sannolikhet bromsat en
utveckling mot ökad samtryckning. Samtryckning, dvs. ett
gemensamt tryckeri för flera tidningar, är ett effektivt sätt
att sänka kostnaderna som inte har utnyttjats i någon
särskilt stor omfattning. Bl.a. tackade Svenska Dagbladet
för några år sedan nej till DN-koncernens erbjudande om
en gemensam tryckerianläggning. Ett sådant arrangemang
hade förmodligen sparat stora pengar för samtliga
inblandade tidningar.
A- och B-lag
Det kan inte vara rimligt att medvetet och för alltid
skapa två klasser av dagstidningar, nämligen de som står på
egna ben och de som alltid skall stödjas med miljoners
mångfald av skattebetalarna.
Eftersom stödtidningarna av i dag inte i tillräcklig
omfattning tycks klara den ekonomiska saneringen själva är
det nödvändigt att staten hjälper till även med planeringen.
Jag föreslår att varje stödtidning tecknar ett -- förslagsvis --
femårigt kontrakt med Presstödsnämnden där tidningen får
hjälp med planläggningen av den ekonomiska saneringen
samtidigt som driftsstödet successivt minskas till noll.
Regeringen bör överlämna detta förslag till den nya
Presstödsutredningen. Regeringen kan i nästa
budgetproposition förelägga riksdagen förslag till
nyordning ifråga om presstödet och dess mottagare.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sanering av vissa dagstidningars
ekonomi och en femårig minskning av driftsstödet.

Stockholm den 25 januari 1994

Göthe Knutson (m)