I budgetpropositionen föreslås att det statliga presstödet skall minskas med 20 miljoner kronor. Det är en mycket blygsam besparing på en utgiftspost som sammanlagt kostar skattebetalarna närmare en halv miljard kronor per år!
När statens ekonomi är ansträngd och budgetsaldot väntas sluta på minus 172 miljarder kronor måste samtliga statsutgifter granskas mycket noga. Vad är nödvändigt? Vilka är statens främsta uppgifter?
Behovet av sparande i statsbudgeten avspeglas inte i presstödet.
Under 1993 fick ett 70-tal tidningar ''av dagspresskaraktär'' driftsstöd. Tre av dem utgör en klass för sig. Det är tidningen Arbetet (s) som för båda sina editioner (Skåne och Väst) under år 1992 fick nära 82 miljoner kronor. Vidare är det Svenska Dagbladet (oberoende moderat) som 1992 fick ca 49,5 miljoner kronor samt Skånska Dagbladet (c) drygt 47 miljoner kronor.
1 500 på varje prenumeration
För Skånska Dagbladet innebär det att varje årsprenumeration subventioneras av skattebetalarna med drygt 1 500 kronor. Tidningens upplaga var 29 900 dagliga exemplar.
De normalstora regionala tidningarna som uppbär driftsstöd får mestadels drygt 11 miljoner kronor om året. Dit hör Arbetarbladet, Värmlands Folkblad, Sydöstran, Dagbladet Nya Samhället, Folkbladet, Folket, Örebro Kuriren och Östra Småland.
Syftet
Presstödet till dagstidningar inleddes åren 1969--1971. Syftet skulle vara att ''upprätthålla mångfalden'' i den svenska dagspressen, dvs. förhindra nedläggningar av svaga tidningar. Det framhölls också att det selektiva (riktade) stödet skulle utgöra en hjälp till självhjälp.
Sålunda skulle stödtidningarna med statens (skattebetalarnas) hjälp kunna sanera sin ekonomi. Efterhand skulle presstödet till envar mottagare minskas för att efterhand försvinna helt.
Konserverande
Så har dock inte blivit fallet. I stället har presstödet ända sedan det infördes verkat konserverande på tidningsbranschen och satt de normala marknadsekonomiska principerna ur spel. Och detta gäller såväl det direkta driftsstödet som utvecklingsstödet och distributionsstödet.
Driftsstödet har inte kunnat förhindra tidningsnedläggelser. Rationaliseringar, effektiviseringar och ny teknik har inte tagits till vara när tidningarna samtidigt har kunnat kvittera ut frikostiga statssubventioner.
Har hindrat samtryckning
Presstödet har med all sannolikhet bromsat en utveckling mot ökad samtryckning. Samtryckning, dvs. ett gemensamt tryckeri för flera tidningar, är ett effektivt sätt att sänka kostnaderna som inte har utnyttjats i någon särskilt stor omfattning. Bl.a. tackade Svenska Dagbladet för några år sedan nej till DN-koncernens erbjudande om en gemensam tryckerianläggning. Ett sådant arrangemang hade förmodligen sparat stora pengar för samtliga inblandade tidningar.
A- och B-lag
Det kan inte vara rimligt att medvetet och för alltid skapa två klasser av dagstidningar, nämligen de som står på egna ben och de som alltid skall stödjas med miljoners mångfald av skattebetalarna.
Eftersom stödtidningarna av i dag inte i tillräcklig omfattning tycks klara den ekonomiska saneringen själva är det nödvändigt att staten hjälper till även med planeringen. Jag föreslår att varje stödtidning tecknar ett -- förslagsvis -- femårigt kontrakt med Presstödsnämnden där tidningen får hjälp med planläggningen av den ekonomiska saneringen samtidigt som driftsstödet successivt minskas till noll.
Regeringen bör överlämna detta förslag till den nya Presstödsutredningen. Regeringen kan i nästa budgetproposition förelägga riksdagen förslag till nyordning ifråga om presstödet och dess mottagare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanering av vissa dagstidningars ekonomi och en femårig minskning av driftsstödet.
Stockholm den 25 januari 1994 Göthe Knutson (m)