Genom riksdagens beslut 1988 skapades förutsättningar
för en dramatiskt förbättrad informationssituation vad
gäller dagstidningar för synskadade och handikappade som
inte förmår att läsa eller bläddra i en tidning.
I juli 1988 utgick stöd till 16 dagstidningar, 10 av dessa
utkom som radiotidning. Dessutom utkom Göteborgs-
Posten enligt den så kallade RATS-metoden (Radiosänd
Talsyntestidning för Synskadade). När Taltidningsnämnden
började sitt arbete fanns drygt 1 000 radiotidningsläsare och
ca 500 kassettidningsläsare. Ca 1 250
radiotidningsmottagare fanns tillgängliga. Ca 35
mottagarutrustningar för RATS fanns tillgängliga.
Taltidningsnämnden har i omgångar köpt ytterligare 6
000 radiotidningsmottagare. Totalt förfogar nämnden över
ca 7 200 radiotidningsmottagare.
RATS-tekniken är tillgänglig för stora delar av
målgruppen för taltidningar. Tidningen blir tillgänglig med
mycket enkla kommandon. Det är först vid sökning mm
som mera avancerade kunskaper behövs. Många värjer sig
dock mot ny teknik. Här har en klar åldersskillnad kunnat
noteras. Vidare kan konstateras att tekniken inte anpassats
fullt ut för att tillgodose rörelsehindrade.
Den grupp som starkast efterfrågar RATS-tekniken har
ofta annan datorvana. Det kan vidare noteras att de
eftersträvar att använda utrustningen också för andra
ändamål än tidningsläsning.
Samråd har skett med Tal- och Punktskriftsbiblioteket
(TPB). Överläggningar har också förekommit om
utvecklingsarbete inom Televerket, t ex Teleguide-
tillämpningar. Vidare kan konstateras att
arbetsmarknadsmyndigheterna arbetar med datorfrågor för
synskadade.
Den mottagarutrustning som TTN ställer till förfogande
är kraftfull nog att även kunna användas för detta -- speciellt
när det gäller facklitteratur där man söker information och
inte läser från pärm till pärm.
TPB har försöksverksamhet med 6 egna datorer för
studerande synskadade. En rad ytterligare initiativ tas för
att med datorers hjälp förbättra synskadades
informationssituation. Flera idéer bearbetas konkret. I
andra fall är idéerna på ett mera idémässigt stadium. Inom
ramen för RATS-projektet har tanken väckts att Text-TVs
informationsutbud väl skulle lämpa sig för läsning i
mottagarutrustningen RATS.
Från Taltidningsnämndens utgångspunkt finns inget
hinder att använda den utrustning som finns inom ett vidgat
område.
Ingen har ett samlat ansvar eller ett ansvar för
samordning vad gäller synskadades tillgång till datorer.
Sannolikt är det lämpligt att ställa datorer med
talsyntesfunktion till synskadades förfogande som ett
allmänt handikapphjälpmedel. Sedan kan olika intressenter
genom modem och programvara ansluta sin funktion. Den
allterminal en synskadad då har tillgång till skulle kunna
användas för tidningsläsning, bokläsning, som
arbetsredskap, för att få tillgång till information i
databanker, uppslagsverk, telefonkatalog osv. Här finns
också Text-TV med i bilden.
Enligt Taltidningsnämndens mening bör regeringen
uppdra åt lämplig instans att utveckla ett sådant hjälpmedel
för synskadade. I avvaktan på en sådan lösning bör varje
myndighet ha i uppdrag att i sin egen upphandling beakta
de samekonomiska aspekterna vid tillhandahållande av
datorer för synskadade från ett bredare perspektiv än det
myndigheten primärt har att bevaka. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om RATS-tekniken och en
allterminal för synskadade.
Stockholm den 24 januari 1994
Sigge Godin (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)