I budgetpropositionen föreslås att anslaget Driftsstöd till
dagspressen skall minskas med tre procent genom en en
nedskrivning av bidragssatser och maximibelopp.
Motsvarande nedskrivning föreslås också av stödbeloppen
för lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd och
för dagstidningar med begränsat driftsstöd eller driftsstöd i
särskilda fall. Den föreslagna nedskrivningen skulle minska
kostnaderna för driftsstöd till dagspressen nästa budgetår
med 12,7 miljoner kronor.
Vidare förslås i budgetpropositionen att anslaget
Utvecklingsstöd avvecklas, vilket innebär en
kostnadsminskning på 7,8 miljoner kronor. Sammantaget
föreslår alltså regeringen att presstödet minskas med 20,5
miljoner kronor.
I propositionen finns anmärkningsvärt nog ingen
redovisning av situationen på pressområdet, hur
dagstidningarnas ekonomi har utvecklats, hur
tidningsmarknaden ser ut och kan komma att förändras
under den närmaste tiden, vad förändringarna inom
etermedierna med reklamfinansierade TV- och
radiokanaler kan komma att betyda för tidningarnas
annonsintäkter, hur förhållandet mellan högtäcknings- och
lågtäckningstidningar kan komma att påverkas.
Vi finner det också anmärkningsvärt att propositionen
saknar analys av konsekvenserna för dagstidningarna av en
försämring av presstödet. Rimligen borde ett förslag om att
sänka presstödet åtföljas av en redovisning av situationen
på tidningsmarknaden och en genomgång av hur ett sådant
förslag står i överensstämmelse med de grundläggande
målen som ställts upp för dagspresstödet. Som motiv för att
reducera driftsstödet anförs att det ansträngda
statsfinansiella läget och lågkonjunkturen har framtvingat
krav på effektiviseringar och rationaliseringar inom olika
sektorer i samhället och att motsvarande krav därför bör
ställas på de dagstidningar som erhåller statligt stöd. Vad
gäller förslaget att avveckla utvecklingsstödet finns ingen
motivering alls redovisad i budgetpropositionen.
Det är än mer anmärkningsvärt att regeringen nu
föreslår en minskning av driftsstödet och att
utvecklingsstödet avvecklas med tanke på att regeringen i
slutet av förra året tillkallade en parlamentariskt
sammansatt kommitté för att se över hela presstödet, både
de direkta och de indirekta stödåtgärderna. Vi noterar med
tillfredsställelse att en sådan utredning nu har börjat arbeta.
Men denna utredning bör inte beskäras genom att
regeringen avvecklar delar av presstödet. Vi begärde i en
motion förra året (mot. 1992/93:K817) att en
parlamentariskt sammansatt utredning om dagspressens
villkor skulle tillkallas. Det är en god demokratisk praxis att
inte ändra i stödsystem innan en arbetande kommitté har
fått lämna sina förslag och sedan förslagen
remissbehandlats och analyserats i sedvanlig ordning.
Regeringen frångår nu denna etablerade ordning.
I kommittédirektiven (dir. 1993:118) framhålls att
presstödet har haft stor betydelse och att flera av dagens
andratidningar knappast skulle ha överlevt utan de statliga
bidragen. Det sägs också att dagstidningsföretagen under
senare år har fått anpassa sig till delvis nya ekonomiska
förutsättningar. ''Förutom den långvariga och djupa
lågkonjunkturen, med åtföljande kraftigt minskade
annonsvolymer, har konkurrensen ökat från andra
massmedier om såväl konsumenter som annonsörer.'' Vi
har ingenting att erinra mot dessa beskrivningar, och vi har
heller inga invändningar mot att kommittén fått i uppdrag
att se över hela stödsystemet, både de direkta och indirekta
stödformerna. Men vi kan inte godta att väsentliga
försämringar av presstödet görs när en utredning just har
tillkallats för att se över behovet av presstöd.
Motivet för statligt stöd till dagspressen är att söka
bevara mångfalden i utbudet av dagstidningar och att
därmed ge tidningsläsarna en valfrihet när det gäller valet
av dagstidning. Presstödet har sedan det infördes i allt
väsentligt fungerat så som avsikten varit. Den tidigare
snabba utvecklingen mot faktiska tidningsmonopol har
hejdats, och pluralismen på dagstidningsområdet har i stort
kunnat bibehållas, vilket är glädjande inte minst ur
demokratisk synpunkt.
Det råder knappast delade meningar om dagspressens
betydelse för den fria opinionsbildningen och för en fri och
allsidig debatt samt vikten av att mångfalden kan behållas.
Om presstödet avvecklades skulle ett stort antal
dagstidningar tvingas att lägga ned, vilket skulle innebära
att endast den på utgivningsorten dominerande tidningen
blev kvar. En bibehållen mångfald i dagspressen är en viktig
demokratisk angelägenhet.
Marknaden på tidningsområdet fungerar så att
högtäckningstidningarna drar till sig mer annonser och
läsare medan motsatsen gäller för lågtäckningstidningarna.
Högtäckningstidningarna kan dessutom ta ut ett högre
annonspris än lågtäckningstidningarna. Under de senaste
årens lågkonjunktur har dagstidningarna drabbats av ett
betydande annonsbortfall. Detta gäller särskilt
lågtäckningstidningarna, som dessutom har betydligt
knappare marginaler att ta av än högtäckningstidningarna.
Mot bakgrund av vad vi här har anfört, bl.a. den nu
arbetande pressutredningen och osäkerheten om vad den
nya mediesituationen med reklamfinansierade radio- och
TV-kanaler kan medföra för dagpressen, kan vi inte godta
regeringens förslag att försämra presstödet. De nya
reklamfinansierade medierna medför sannolikt att
dagspressen kommer att förlora annonsintäkter. Dessutom
finns flera tecken som tyder på att tidningsläsandet minskar
genom det ymnigare utbudet av andra massmedier. Den allt
kärvare hushållsekonomin i kombination med höga
abonnemangsavgifter har också medfört att antalet
tidningsprenumeranter har minskat.
Vi föreslår att driftsstödet till dagspressen behålls på
oförändrad nivå och yrkar sålunda avslag på regeringens
förslag att minska bidragssatser och maximibelopp med tre
procent.
Vi kan inte heller godta att utvecklingsstödet avvecklas
eller ens minskas. Enligt vår mening finns det istället starka
skäl för att höja utvecklingsstödet. Vi vill erinra om att
motivet för utvecklingsstödet är att på sikt minska
lågtäckningstidningarnas beroende av driftsstöd. Det är
omvittnat att en fortsatt rationalisering av förpressledet i
produktionen, för att därigenom pressa kostnaderna, för
många tidningar är av direkt avgörande betydelse för
överlevnads- och utvecklingsmöjligheterna. I en särskild
rapport ''Produktivitetsutveckling i dagstidningar'' -- en
värdering av det statliga utvecklingsstödet'' har Lennart
Hast vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visat
att den aktuella formen av investeringsstöd har haft en
starkt positiv effekt på berörda företag.
Det får alltså anses som helt klart att utvecklingsstödet
har haft en viktig strategisk betydelse för rationaliseringar
inom dagspressen. Det är viktigt att den pågående
rationaliseringsprocessen kan fortgå och stimuleras av ett
statligt utvecklingsstöd. Vi har svårt att förstå varför en
stödform som visat sig framgångsrik och effektiv och som
fungerat precis så som varit avsikten nu skall avvecklas.
Intresset för utvecklingsstödet är fortsatt stort bland
dagstidningarna. Hos Presstödsnämnden finns redan nu
vilande framställningar och förfrågningar motsvarande
investeringar för uppemot 20 miljoner kronor.
Presstödsnämnden framhåller i sin anslagsframställning att
behovet av rationaliseringar i förpressledet alltjämt är stort.
Nära nog samtliga stödtidningar har påbörjat teknikbyte
med hjälp av utvecklingsstöd. Övergången sker etappvis för
inskrivning, ombrytning, bildhantering och -- för tidningar
utan egen press -- överföring via ledning till tryckeri. Många
tidningar har inte tagit alla steg ännu, varför behovet av
investeringsstöd kvarstår.
Det finns enligt vår mening viktiga massmediepolitiska
och demokratiska motiv för att ge hårt trängda
dagstidningar statligt stöd för att kunna satsa på ny teknik
för att kunna överleva och utvecklas. Mot bakgrund av vad
vi har anfört i motionen avvisar vi regeringens förslag att
avskaffa utvecklingsbidraget och föreslår att stödet tvärtom
höjs med 10 miljoner kronor i enlighet med vad
Presstödsnämnden har begärt i sin anslagsframställning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en
nedskrivning med 3
% av bidragssatser och maximibelopp vad gäller
Driftsstöd till dagspressen,
2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för
budgetåret 1994/95 anvisar 12 700 000 kr utöver vad
regeringen har föreslagit eller således 423 400 000 kr,
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att
avveckla anslaget Utvecklingsstöd till dagspressen,
4. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1994/95 anvisar 17 800 000 kr.
Stockholm den 24 januari 1994
Thage G Peterson (s)
Catarina Rönnung (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Ingvar Johnsson (s)
Hans Göran Franck (s)
Torgny Larsson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Elvy Söderström (s)