med anledning av prop. 1993/94:245 Folkomröstning om EU-medlemskap
Frågan om medlemskap i EU är avgörande för vårt lands
framtid och självbestämmanderätt. Det är därför bra att
riksdagens partier i enighet vänder sig till folket och att alla
partier försäkrar att de skall respektera folkviljan.
Det vore, i denna ödesfråga för nationen, förödande om
människor skulle uppleva att folkomröstningsresultatet inte
följs eller om en riksdagsmajoritet skulle välja att tolka
resultatet på ett sätt som kan uppfattas som manipulativt.
Därför är det viktigt att de frågor som ställs till folket blir
entydiga och klara. Vad folket har att ta ställning till är ett
ja eller ett nej till medlemskap i EU.
I propositionen förordas däremot en mera villkorlig sats:
''Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med
avtalet mellan Sverige och EU:s medlemstater?'' Denna
formulering öppnar för nya folkomröstningar om folket
säger nej: justeringar i avtalet och så en ny omröstning.
Tillägget ''i enlighet med avtalet mellan Sverige och
EU:s medlemsstater'' är, frånsett att det öppnar för
möjligheten till en ny omröstning, meningslöst. Sverige kan
bara tillträda ett medlemskap utifrån Sveriges avtal med
EU -- inte utifrån något annat avtal. Och innehållet i avtalet
är sådant att vi inte i något väsentligt avseende har fått något
bestående undantag. Vad folket således har att ta ställning
till är frågan: ''Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU?''
Det är också nödvändigt att ''folkets vilja'' entydigt
definieras som att det alternativ av ja- eller nej-alternativen
som samlar flest röster har vunnit. De som inte deltar i
omröstningen eller de som väljer att rösta blankt har valt att
avstå och ingendera ja- eller nej-sidan kan tillgodoräkna sig
de frånvarande eller blankröster.
Vi ser därför inget skäl att tomma valsedlar skall ges
texten ''blank röstsedel'' eftersom dessa likväl bör
behandlas som ett icke-deltagande. Man kan t.ex. inte dra
slutsatsen att en ev. blankröst skulle vara detsamma som att
säga att väljaren överlåter åt riksdagsmajoriteten att
avgöra -- den kan lika väl tolkas så att väljaren överlåter åt
de icke blankröstande att bestämma.
Riksdagen bör uttala att regeringen gör ytterligare
ansträngningar för en gemensam valdag för
folkomröstningarna i de tre nordiska länder vars regeringar
ansökt om medlemskap. Det är viktigt att resultatet i ett
land inte skall kunna påverkas av resultatet av
folkomröstningarna i ett eller två andra nordiska länder.
Alla som bestående bor och arbetar i Sverige bör kunna
delta i den demokratiska processen. Annars utesluts en stor
del av landets arbetande befolkning från rösträtt. Ett sådant
utanförståendeskap är ett demokratiskt problem.
Invandrare bör ha rösträtt efter samma grunder som i
kommunala val. Därför hävdar vi att den kommunala
röstlängden skall ligga till grund för deltagande i
folkomröstningen. Härvid uppstår ett problem med
medborgare från nordiska länder. Vi förutsätter härvid att
regeringarna i dessa länder snabbutreder och beslutar så att
nordiska medborgare bara kan rösta i ett lands
folkomröstning.
Enligt vår mening bör kampanjbeloppen minst vara av
samma reella storlek som de medel som anslogs till
kampanjorganisationerna vid folkomröstningen om nej till
kärnkraft. Dåvarande belopp om 18 miljoner kronor per
sida skulle i dagens penningvärde motsvara 49 miljoner per
sida eller 98 miljoner kronor. Då emellertid
kampanjorganisationerna redan erhållit 10 miljoner kronor
anser vi att ytterligare 88 miljoner kronor bör anslås.
Vi anser att Sekretariatet för Europainformation vid UD
bör flyttas till riksdagen från halvårsskiftet och vara en del
av EU-delegationens kansli. Då kan det bli en mera allsidig
insyn i verksamheten. Utrikesdepartementet och dess
tjänstemän står inte utanför de politiska
meningsskiljaktigheterna i denna fråga. Sekretariatet är
ingen opartisk ''sanningssägare'' -- dess material är snarare
''ja''-sideinlägg som framstår som opropagandistisk. 21
miljoner kronor ytterligare till denna förment objektiva
instans är, som den nu fungerar, mest ett indirekt bidrag till
ja-sidan.
Därför bör sekretariatets placering ändras och en av dess
uppgifter vara att ge ut trycksaker som speglar
riksdagsdebatterna kring EU-frågan. I det material
sekretariatet ger ut skall lika stora delar av utrymmet ges
för nej- och ja-sidans argument.
Riksdagen har i en första läsning antagit förslag till
ändringar i regeringsform och tryckfrihetsförordning. Vi
anser att riksdagsbehandlingen av dessa lagar liksom annan
beslutande riksdagsbehandling kring frågor som gäller
medlemskapet bör anstå till efter folkomröstningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att 1 § sista meningen lagen om
folkomröstning om EU-medlemskap ges följande lydelse:
Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU?,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående tolkning av ''blanka
röster'',
3. att riksdagen beslutar att 3 § sista meningen lagen om
folkomröstning om EU-medlemskap ges följande lydelse:
På de blanka röstsedlarna skall bara finnas rubriken.,
4. att riksdagen beslutar att den kommunala vallängden
skall vara röstlängd för folkomröstningen om EU-
medlemskap,
5. att riksdagen beslutar att till Kampanjkostnader m.m.
för folkomröstning om EU-medlemskap på tilläggsbudget
för budgetåret 1993/94 under andra huvudtiteln anvisas ett
reservationsanslag på 88 000 000 kr, och att de 28 000 000 kr
som är över enligt regeringens förslag fördelas lika på
respektive kampanjorganisation,
6. att riksdagen beslutar att Sekretariatet för
Europainformation ställs under riksdagens EU-delegation
från den 1 juli 1994,
7. att riksdagen beslutar att Sekretariatet för
Europainformation i material för masspridning skall ge lika
utrymme för ja- och nejsidans kampanjorganisationer.
Stockholm den 9 maj 1994
Gudrun Schyman (v)
Berith Eriksson (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Bengt Hurtig (v)