Endast ja och nej ska räknas
I folkomröstningen den 13 november 1994 tar svenska folket ställning till om Sverige ska anslutas till Europeiska unionen eller ej. Det är väsentligt att folkomröstningsresultatet blir entydigt. Regeringen föreslår att det förutom ja-och nej-sedlar även ska finnas en blank sedel. Om endast två valsedlar räknas blir det majoritet för det ena alternativet. Om det finns tre valsedlar är det risk att inget alternativ får över hälften av rösterna.
Partierna har lovat att rätta sig efter folkomröstningens resultat i sitt ställningstagande till Anslutningsfördraget med EU. En majoritet för nej stoppar ratificeringen. Ulf Dinkelspiel sade klart ifrån i TV, när propositionen presenterades, att även om nej endast får en bråkdel över 50 %, räknas det som ett absolut avgörande nej. Men hur blir det om t ex 49 % röstar nej, 45 % ja och 6 % lämnar blanka röstsedlar? Kommer man då att hävda att det inte fanns en majoritet som sade nej till medlemskap? Detta får inte ske! Riksdagen bör klart uttala att endast de sedlar som anger ja eller nej ska räknas när det gäller att avgöra resultatet av folkomröstningen.
Utskick till hushållen
Omröstningsmyndigheten kommer enligt 6 § folkomröstningslagen att sända ut röstkort med uppgifter om den röstberättigade m m till varje röstberättigad. Enligt propositionen kommer även röstsedlar att sändas ut till alla som skall delta i folkomröstningen. I detta utskick bör rimligen en broschyr om vad omröstningen gäller medfölja. Det vore naturligt att de båda sidorna fick lika stort utrymme i denna broschyr för en kortfattad plädering.
Alla är medvetna om att ja-sidan stöds av mycket resursstarka organisationer. SAF har öppet redovisat att man tänker satsa alla resurser som behövs för att det ska bli ett ja i folkomröstningen. Nej-sidan får förutom frivilliga krafter i huvudsak lita till de bidrag som riksdagen anslår.
Det är viktigt att samhället i någon mån utjämnar orättvisan genom att lämna lika utrymme i en broschyr till alla hushåll.
Missvisande redovisning av förhandlingsresultatet beträffande alliansfriheten och EMU
Propositionen lämnar missvisande uppgifter om förhandlingsresultatet, i likhet med UDs skrift Ds 1994:48 Sveriges medlemskap i den europeiska unionen. Det är oroväckande att denna skrift ska utgöra remissunderlag.
Självfallet bör tyngdpunkten i remissen ligga på en korrekt översättning av de väsentliga delarna av Anslutningsfördraget.
Eftersom Sverige inte i förhandlingarna med EU fått några särskilda undantag, övergångsregler eller anpassningar införda i Anslutningsakten när det gäller Maastrichtfördraget, skulle vi bli helt bundna av detta.
Neutralitetspolitiken
Eftersom vi som medlemmar skulle delta fullt ut i den gemensamma utrikes- och säkerhets- och försvarspolitiken är det otillfredsställande att formulera det faktum att vår militära alliansfrihet alltjämt bibehålls, som om detta skulle gälla också framdeles vid ett medlemskap.
Både kommissionen och Europaparlamentet har bifallit vår ansökan med den förutsättningen att vi kommer att rätta in oss i försvarspolitiken, inklusive det gemensamma försvaret, när vi väl är medlemmar. Detta framgår av det betänkande från Eruopaparlamentets utrikes- och säkerhetsutskott, som ligger till grund för beslutet, A3- 0077/94 17/2-94.
Valutaunionen
Vidare påstår regeringen att riksdagen kommer att ta ställning till frågorna om en gemensam valuta och centralbank när dessa aktualiseras. Det finns inga belägg för detta i det för Sverige bindande Maastrichtfördraget. I Maastrichtfördraget regleras utvecklingen av EMU, den ekonomiska och monetära unionen, i Avdelning V och VI. Där framgår klart att den tredje fasen av EMU, med en gemensam centralbank och valuta, inträder genom ett majoritetsbeslut i ministerrådet, utan att medlemsländernas parlament tillfrågas. (Avdelning VI, Kap 4, Artikel 109 j). Det är alltså inte riksdagen som kommer att kunna avgöra om vi ska vara med i EMUs tredje fas eller ej.
Sekretariatet vid EUs ministerråd har gett ut en rapport om bl a Sveriges förhandlingsressultat på 54 sidor, SN 1838/94. Denna bör självfallet omedelbart översättas och ingå i remissen och det material som är lättillgängligt för allmänheten inför folkomröstningen. Vidare bör upplysas att det endast är de undantag och övergångsbestämmelser som listas här som är juridiskt giltiga. Maastrichtfördraget gäller fullt ut som bindande för Sverige. Detta fördrag som finns tillgängligt på svenska, bör även remissbehandlas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den blanka röstsedeln inte skall inräknas i folkomröstningens ställningstagande till medlemskap i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika utrymme för ja- och nejsidan i en broschyr till alla hushåll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om remissbehandling av förhandlingsresultatet och material som bör vara lätt tillgängligt för allmänheten inför folkomröstningen.
Stockholm den 6 maj 1994 Birgitta Hambraeus (c)