med anledning av prop. 1993/94:245 Folkomröstning om EU-medlemskap
Endast ja och nej ska räknas
I folkomröstningen den 13 november 1994 tar svenska
folket ställning till om Sverige ska anslutas till Europeiska
unionen eller ej. Det är väsentligt att
folkomröstningsresultatet blir entydigt. Regeringen
föreslår att det förutom ja-och nej-sedlar även ska finnas en
blank sedel. Om endast två valsedlar räknas blir det
majoritet för det ena alternativet. Om det finns tre valsedlar
är det risk att inget alternativ får över hälften av rösterna.
Partierna har lovat att rätta sig efter folkomröstningens
resultat i sitt ställningstagande till Anslutningsfördraget
med EU. En majoritet för nej stoppar ratificeringen. Ulf
Dinkelspiel sade klart ifrån i TV, när propositionen
presenterades, att även om nej endast får en bråkdel över
50 %, räknas det som ett absolut avgörande nej. Men hur
blir det om t ex 49 % röstar nej, 45 % ja och 6 % lämnar
blanka röstsedlar? Kommer man då att hävda att det inte
fanns en majoritet som sade nej till medlemskap? Detta får
inte ske! Riksdagen bör klart uttala att endast de sedlar som
anger ja eller nej ska räknas när det gäller att avgöra
resultatet av folkomröstningen.
Utskick till hushållen
Omröstningsmyndigheten kommer enligt 6 §
folkomröstningslagen att sända ut röstkort med uppgifter
om den röstberättigade m m till varje röstberättigad. Enligt
propositionen kommer även röstsedlar att sändas ut till alla
som skall delta i folkomröstningen. I detta utskick bör
rimligen en broschyr om vad omröstningen gäller medfölja.
Det vore naturligt att de båda sidorna fick lika stort
utrymme i denna broschyr för en kortfattad plädering.
Alla är medvetna om att ja-sidan stöds av mycket
resursstarka organisationer. SAF har öppet redovisat att
man tänker satsa alla resurser som behövs för att det ska bli
ett ja i folkomröstningen. Nej-sidan får förutom frivilliga
krafter i huvudsak lita till de bidrag som riksdagen anslår.
Det är viktigt att samhället i någon mån utjämnar
orättvisan genom att lämna lika utrymme i en broschyr till
alla hushåll.
Missvisande redovisning av förhandlingsresultatet
beträffande alliansfriheten och EMU
Propositionen lämnar missvisande uppgifter om
förhandlingsresultatet, i likhet med UDs skrift Ds 1994:48
Sveriges medlemskap i den europeiska unionen. Det är
oroväckande att denna skrift ska utgöra remissunderlag.
Självfallet bör tyngdpunkten i remissen ligga på en
korrekt översättning av de väsentliga delarna av
Anslutningsfördraget.
Eftersom Sverige inte i förhandlingarna med EU fått
några särskilda undantag, övergångsregler eller
anpassningar införda i Anslutningsakten när det gäller
Maastrichtfördraget, skulle vi bli helt bundna av detta.
Neutralitetspolitiken
Eftersom vi som medlemmar skulle delta fullt ut i den
gemensamma utrikes- och säkerhets- och försvarspolitiken
är det otillfredsställande att formulera det faktum att vår
militära alliansfrihet alltjämt bibehålls, som om detta skulle
gälla också framdeles vid ett medlemskap.
Både kommissionen och Europaparlamentet har bifallit
vår ansökan med den förutsättningen att vi kommer att
rätta in oss i försvarspolitiken, inklusive det gemensamma
försvaret, när vi väl är medlemmar. Detta framgår av det
betänkande från Eruopaparlamentets utrikes- och
säkerhetsutskott, som ligger till grund för beslutet, A3-
0077/94 17/2-94.
Valutaunionen
Vidare påstår regeringen att riksdagen kommer att ta
ställning till frågorna om en gemensam valuta och
centralbank när dessa aktualiseras. Det finns inga belägg för
detta i det för Sverige bindande Maastrichtfördraget. I
Maastrichtfördraget regleras utvecklingen av EMU, den
ekonomiska och monetära unionen, i Avdelning V och VI.
Där framgår klart att den tredje fasen av EMU, med en
gemensam centralbank och valuta, inträder genom ett
majoritetsbeslut i ministerrådet, utan att medlemsländernas
parlament tillfrågas. (Avdelning VI, Kap 4, Artikel 109 j).
Det är alltså inte riksdagen som kommer att kunna avgöra
om vi ska vara med i EMUs tredje fas eller ej.
Sekretariatet vid EUs ministerråd har gett ut en rapport
om bl a Sveriges förhandlingsressultat på 54 sidor, SN
1838/94. Denna bör självfallet omedelbart översättas och
ingå i remissen och det material som är lättillgängligt för
allmänheten inför folkomröstningen. Vidare bör upplysas
att det endast är de undantag och övergångsbestämmelser
som listas här som är juridiskt giltiga. Maastrichtfördraget
gäller fullt ut som bindande för Sverige. Detta fördrag som
finns tillgängligt på svenska, bör även remissbehandlas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den blanka röstsedeln inte
skall inräknas i folkomröstningens ställningstagande till
medlemskap i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lika utrymme för ja- och nejsidan
i en broschyr till alla hushåll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om remissbehandling av
förhandlingsresultatet och material som bör vara lätt
tillgängligt för allmänheten inför folkomröstningen.