Ett mycket högt deltagande i de allmänna valen anses vara viktigt i Sverige. Ett brett spektrum av åtgärder har vidtagits för att möjliggöra och underlätta för svenskarna att kunna avge sin röst och därigenom ta sitt ansvar för landets styrelse. Av dessa åtgärder kan nämnas:omfattande poströstning före valdagenröstning på hundratals utlandsmyndigheter och extra mottagningsställen brevröstning i Tyskland och Schweizfartygsröstning äkta make-röstningbudröstningavskaffad omyndigförklaringsnabbare och generösare korrigeringar av röstlängdensenare avstämningsdag för rösträttskvalifikationoffentlig information i media med uppmaning att röstapåverkan på eleverna i skolornas undervisning syftande till högt valdeltagandekommunal rösträtt för invandrade icke-svenskar
Efter Sveriges EU-anslutning kommer det också att införas rösträtt i Sverige i kommunalval och i val till Europaparlamentet för medborgare i övriga EU-länder. Mot denna omfattande katalog av åtgärder i syfte att stimulera och underlätta deltagande i allmänna val för dem som är bosatta i Sverige konstrasterar det krångel och den njugghet som utlandssvenskarna utsätts för.
I de ändringar av vallagen som riksdagen antog i december 1993 har tiden för anmälan till den särskilda röstlängden utsträckts med en månad. Sista dag för anmälan är numera den 1 juli. Detta är ett litet, litet steg i rätt riktning men det är ännu långt innan målet har nåtts. Farhågor finns att den nu sittande utredningen inte kommer att föreslå tillräckliga förändringar för att underlätta utlandssvenskarnas möjligheter att rösta.
Alla i Sverige bosatta svenskar har rösträtt så snart de uppnått 18 års ålder. Utan undantag ska de tas upp i röstlängden för att kunna utnyttja sin rösträtt. Alla utanför Sverige bosatta svenskar bör på samma sätt ha rösträtt så snart de uppnått 18 års ålder utan undantag eller andra särskilda kvalifikationer. Medborgarskapet är ett knippe rättigheter och skyldigheter. Framträdande bland dessa finns rösträtten och den därmed hörande skyldigheten att ta sitt ansvar för att utstaka nationens politiska ledarskap för framtiden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlandssvenskarnas rösträtt.
Stockholm den 25 januari 1994 Chris Heister (m)