I och med antagandet av 1974 års regeringsform
fastställdes rösträttsåldern till 18 år. Det beslöts också att
rösträtten skulle vara knuten till medborgarens ålder på
valdagen. Tidigare hade åldersgränsen för rösträtt varit
knuten till medborgarens ålder vid kalenderårsskiftet
närmast före valet.
Mycket har hänt sedan 1974. Medellivslängden har ökat,
vilket innebär att den politiska tyngdpunkten förskjuts till
allt mer äldre människor. Mängder av politiska beslut berör
oss alla. Därför är det viktigt att både gamla och unga kan
påverka politiken.
De politiska ungdomsförbunden har svårigheter att få
ungdomar att engagera sig i politiskt arbete. Om det
politiska systemet skall kunna fungera väl på sikt är det
viktigt att många människor och inte minst ungdomar
engagerar sig i den allmänna politiken. I dag engagerar sig
många människor, i synnerhet ungdomarna, i en enda
politisk fråga. Ofta är detta starka engagemang av
övergående slag och leder inte till något fortsatt bredare
politiskt arbete. Om rösträttsåldern sänks till 16 år, kommer
det politiska intresset bland ungdomar att stimuleras. Det
kommer att kännas mera meningsfullt att engagera sig i
politik, om rätten att rösta inte ligger alltför långt fram i
tiden.
Det är min fasta övertygelse att dagens ungdomar genom
skolan är väl informerade om det politiska systemet och väl
insatta i politiska frågor. Förmodligen är skolungdomar i
16--18-årsåldern betydligt mer insatta i t.ex. EG/EU-frågan
än vad ungdomar med skoltiden några år bakom sig eller
vad medelålders eller äldre svenskar i genomsnitt är.
Detsamma gäller säkert i många andra politiska frågor.
Dessutom har det politiska utbudet i massmedia ökat
mycket kraftigt under senare år. Massmediakunskap är ett
mycket viktigt avsnitt i gymnasieskolans samhällskunskap.
Min hemställan i denna motion kommer även vid ett
riksdagens bifall förmodligen inte att kunna bli verklighet
förrän vid valet 2002, vilket innebär att den nuvarande
åldersgränsen för rösträtt kommer att ha varit oförändrad i
nära 30 år. Mycket har hänt och ytterligare saker kommer
att inträffa i vårt svenska samhälle som talar för en sänkt
rösträttsålder. Det är enligt min uppfattning inte längre så
starkt samband mellan rösträttsålderns inträdande och 18-
årsgränsens betydelse i andra sammmanhang, när det gäller
medborgerliga rättigheter och skyldigheter t.ex.
myndighetsålder, rätten att ingå äktenskap, värnpliktsålder.
Redan vid 15 års ålder har ungdomarna både rättigheter och
skyldigheter. Som exempel på rättigheter kan nämnas
rätten till skydd för sitt privatliv, sin integritet. Som
exempel på skyldigheter kan nämnas att en 15-åring får
vittna vid rättegång och måste känna till vad som är tillåtet
eller förbjudet enligt lagarna. Ytterligare regler träder i
kraft, när man fyller 16 år. Som exempel kan nämnas att
man får bestämma över intjänade pengar.
Med i min motion angivna motiveringar bör därför
rösträttsåldern kunna sänkas till 16 år, utan att nu gällande
18-årsgräns i övriga fall nödvändigtvis måste ändras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring i 3 kap. 2 §
regeringsformen att rösträttsåldern sänks till 16 år.
Stockholm den 24 januari 1994
Birger Andersson (c)