EU-nämnden kommer -- vid händelse av ett medlemskap i EU -- att få en utomordentligt väsentlig funktion som forum för information och samråd mellan regeringen och riksdagen. Den kommer dock inte ha någon beslutande funktion.
Nämnden bör ha en representation för alla partier i riksdagen som uppnått fyra procent i föregående val. Detta för att alla i riksdagen representerade partigrupper skall få lika möjligheter att följa den information som ges om EU- arbetet.
EU-nämndens sammansättning borde därför grundas på valberedningsmodellen och inte på den s.k. utskottsmodellen. Detta var också vad Grundlagsutredningen inför EG med en bred majoritet förordade. Vi ser ingen anledning att här frångå utredningsmajoritetens förslag.
Att vissa partigrupper skall kunna hållas utanför nämnden eller att de bara skall vara med som suppleanter eller som suppleanter för suppleanterna är, inte minst mot bakgrunden av nämndens vikt, oacceptabelt. Det skulle ge riksdagens partigrupper helt olika arbetsförutsättningar inför EU.
Vi vill också betona nödvändigheten av att en EU- nämnd ska ha möjligheten att väga in olika fackutskotts mer expertbetonade synpunkter i olika ärenden. Nämnden bör ges möjligheter att inhämta yttranden från fackutskotten. Visserligen heter det i TK-förslaget att denna fråga skall utredas vidare, men vi anser att riksdagen i detta avseende redan borde ge sin princip- inställning till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att EU-nämndens sammansättning skall vara sådan att alla i riksdagen representerade partier skall vara representerade med ordinarie ledamot,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU-nämndens rätt att inhämta olika riksdagsutskotts yttranden.
Stockholm den 2 maj 1994 Gudrun Schyman (v) Bertil Måbrink (v) Eva Zetterberg (v) Rolf L Nilson (v) Lars Werner (v) Björn Samuelson (v) Berith Eriksson (v) Bengt Hurtig (v)