Till det svenska folkets grundläggande fri- och rättigheter hör religionsfriheten. Den finns inskriven i grundlag och utgör en viktig hörnsten i vår demokrati. Det är angeläget att religionsfriheten verkligen kommer till uttryck i samhället inte minst med tanke på utvecklingen mot ett alltmer mångkulturellt samhälle.
Det borde vara en självklarhet att det krävdes en viljeyttring för att bli medlem i ett trossamfund. Så är inte fallet. Bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyrkan strider mot regeringsformens fri- och rättighetskatalog. Därför har riksdagen tvingats införa övergångsbestämmelser enligt vilka bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyrkan gäller utan hinder av 2 kap 2 § regeringsformen. Dessa övergångsbestämmelser har nu gällt i 14 år och tenderar att bli permanenta, vilket inte kan vara avsikten med sådana här bestämmelser.
Det är märkligt att riksdagen under så lång tid har kunnat bortse från denna motsättning som är ovärdig en demokrati med allt större inslag av invånare med utländskt medborgarskap och olika religionstillhörighet.
Det håller inte längre att år efter år hänvisa till olika beredningar eller utredningar. Riksdagen måste ge sin mening till känna utan att avvakta pågående utredning inom Svenska kyrkan. Övergångsbestämmelsen bör upphävas.
Enligt grundlagen omfattas inte statschefen av religionsfriheten, vilket måste ses som odemokratiskt och otidsenligt. Det står nämligen att ''Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.''
Denna paragraf liksom punkt 14 i övergångsbestämmelserna bör enligt min mening upphävas.
Vidare anser jag att det är oförenligt med religionsfriheten att i läroplanen för grundskolan ange att ''skolans värdegrund skall förankras i kristen etik och västerländsk humanism''. Denna mening har dessutom bidragit till att det inte finns en enighet i riksdagen om skolans värdegrund, vilket i sig är mycket olyckligt.
Undervisningen ska enligt läroplanen vara icke- konfessionell. Det kan råda tvivel om detta då skolan ska utgå från att värdegrunden ska bygga på kristen etik. Denna utgångspunkt kan leda till att skolorna i Sverige blir i allt högre grad konfessionella. En sådan utveckling vore högst beklagansvärd.
Många konflikter i världen i dag bygger på bristande respekt för olika religiösa uppfattningar. Därför är det viktigt att skolan förmedlar en objektiv undervisning i religionskunskap och respekt för olika religioner.
Religionsfriheten måste sättas högt inte minst i skolan, som ska vara öppen för alla, oavsett trosriktning och religion. Kristen etik bör därför utgå ur läroplanens beskrivning av skolans värdegrund.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medlemskap i Svenska kyrkan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statschefens religionstillhörighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristen etik som värdegrund för grundskolan.1
Stockholm den 24 januari 1994 Ingela Mårtensson (fp) 1 Yrkande 3 hänvisat till UbU