Kunskapsöverföring och kompetensutveckling har hög
prioritet i det svenska biståndet till Baltikum. Framför allt
gäller detta utveckling av demokratiska institutioner och en
fungerande marknadsekonomi samt förbättring av miljön.
Samarbete ifråga om forskning och högre utbildning är
också en viktig uppgift. Vid sidan av dessa övergripande
prioriteringar tror vi att det är viktigt att man med delar av
biståndsmedlen under tredje huvudtiteln, G 1. Samarbete
med Central- och Östeuropa (prop. 1993/94:100) stödjer
den mångfald av studieutbyten som sker mellan Sverige och
de baltiska länderna inom olika samhällsområden.
Merparten av de pengar som fördelas av BITS inom G-
anslaget är avsedda för avgränsade, större projekt.
Däremot saknas medel av ''ad hoc''-karaktär, som kan få en
friare användning för att stödja enskilda eller grupper av
baltiska medborgare som vill studera svenska företag och
institutioner av olika slag, eller svenskar som vill dela med
sig av sina kunskaper i Baltikum.
Kalmar län har genom sitt geografiska läge och även
historiskt många band med Baltikum. Vänortsutbytet är
rikt och många balter har under de senaste åren varit i vårt
län för att studera demokrati, politiskt arbete, föreningsliv
och samhällsservice av olika slag. Dessutom bedriver
vänortsföreningarna ett förtjänstfullt arbete. I länet har
bildats en Baltikumkommitté med bred representation från
olika samhällssektorer. Dess syfte är att på ett obyråkratiskt
sätt samordna och stödja de många olika insatser som sker
i länet gentemot Baltikum.
Merparten av kostnaderna för länets kontakter med
Baltikum har kunnat finansieras med kommunala och
landstingskommunala medel, ofta vid sidan om ordinarie
budget. Med nuvarande lagstiftning ligger egentlig
biståndsverksamhet utanför den kommunala kompetensen.
Här borde lagstiftningen ändras så att de kommuner och
landsting som så önskar kan budgetera medel för
biståndsinsatser i t ex sina vänorter.
Kommuner och landsting gör i dag stora besparingar,
vilket minskar utrymmet för utbytesverksamhet. Vi ser
också allt fler tecken på en avmattning av studiebesöken
från de baltiska länderna vilket beror på att man även i
deras än mer ansträngda ekonomier tvingas till andra
prioriteringar än i och för sig viktiga studieutbyten. Man
kan se att de BITS-medel som gått till och fördelats av
Kommunförbundet och dess länsavdelningar har använts på
ett mycket effektivt sätt. Dessa medel bör därför ökas.
Många kontakter mellan Sverige och Baltikum sker
utanför kommuner och landsting. Organisationer, kyrkor
och ideella föreningar m.m. har också ett aktivt utbyte med
Baltikum. De har i många fall mycket svårt att finansiera
kostnaderna för resor och uppehälle, material, frakter etc.
För att de stora mellanstatliga demokratiserings- och
uppbyggnadsprojekten skall kunna få en god förankring
och växtkraft krävs att medborgare från Baltikum får
tillfälle att på ort och ställe studera hur deras motsvarande
institutioner i Sverige fungerar.
Kostnaderna för sådana enskilda utbyten för exempelvis
resor, uppehälle och sjukförsäkringar är relativt sett mycket
små, så små att det är orationellt att belasta SIDA eller
BITS med enstaka ansökningar. Bättre vore att länsstyrelse
eller annat regionalt organ, med god översikt över
existerande och planerade behov, kunde tilltros uppgiften
att fördela pengar för sådana insatser.
Vi föreslår att man inom anslaget till BITS avsätter
medel för sådana små insatser som angivits i motionen.
Beloppet kan efter ansökan överföras till länsstyrelsen i
respektive län eller annan regional myndighet eller
regionalt organ att användas för kostnader som rör
resor/uppehälle i syfte att främja kunskapsöverföring och
kompetensutveckling i de baltiska staterna. BITS bör
utforma de regler som ska tillämpas för anslaget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring av kommunallagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avsätta biståndsmedel för att
stödja utbytesverksamhet mellan Sverige och
Baltikum.1
Stockholm den 24 januari 1994
Christer Lindblom (fp)
Agne Hansson (c)
Marianne Jönsson (c)
Chatrine Pålsson (kds)
Bengt Kronblad (s)
Krister Örnfjäder (s)
Lars Moquist (nyd)