Många kommuner har idag en s.k. vänort i annat land.
En vänortsrelation är ett bra sätt att öka förståelsen för
varandras kulturer, historia och synsätt på många andra
viktiga frågor såsom ekonomi, utbildning, demokratisk
utveckling, mänskliga rättigheter och mycket annat.
Allt fler kommuner har under senare år skaffat sig
vänort i de s.k. öststaterna t.ex. Polen och de baltiska
staterna. De flesta av dessa stater har i många avseenden
väsentligt halkat efter den västerländska utvecklingen också
rent materiellt t.ex. beträffande industriproduktion,
jordbruk och miljömässigt hänsynstagande.
Kommunernas möjligheter till direkt hjälp till vänorten
i ekonomiskt avseende inskränker sig emellertid högst
väsentligt. Vanligt är studie- och seminarieutbyte,
förmedlande av kontakter med svenska företag och
konsulter samt medhjälp via frivilligorganisationer till
distribution av insamlade kläder, sjukvårdsartiklar,
jordbruksredskap och annat som kan vara av värde för
enskilda personer, men också för att lindra bristerna i
samhällsverksamheter på mottagarorten.
För att stärka vänortsutbytet ytterligare och för att
snabba på miljöförbättringar, förbättringar av
värmeproduktionen, modernisering av jordbruket osv.
skulle det vara en stor fördel om de svenska kommunerna
hade möjlighet att inom den kommunala kompetensen
också kunna bidra ekonomiskt till specifika projekt i detta
syfte. Gärna med utnyttjande av svenska företags
kompetens på de aktuella områdena. Givetvis i samförstånd
med mottagaren.
Det ekonomiska bidraget skulle kunna bestå av två
delar, var för sig eller i kombination. Dels direkt
kommunalt ekonomiskt bidrag och dels för specificerade
projekt ur statliga biståndspengar ansökt bidrag.
Biståndsmöjligheter enligt dessa alternativ borde därför
snarast införas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av kommunala
biståndsmöjligheter.
Stockholm den 20 januari 1994
Kjell Eldensjö (kds)