Stärk den kommunala demokratin
I dag sker en utveckling där den kommunala demokratin allvarligt trängs tillbaka. Detta sker dels genom nyliberala idéer om konkurrens och privatiseringar, dels genom att staten åter börjat centralstyra i kommuner och landsting. Kommuner och landsting är inte vilka organisationer som helst. De är demokratiska organ och en viktig del av folkstyret. Det är därför emot demokratins grundelement att börja utveckla kommunerna till någon sorts affärsverk.
Flera kommuner och landsting har valt att införa köp-- sälj-system, checksystem samt skol-, barnomsorgs- och äldreomsorgspeng. De nyliberala motiven för sådana förändringar är att kommunerna är monopol som behöver brytas upp. Därmed bortser man från att kommunen är ett folkvalt demokratiskt organ. Ett annat nyliberalt motiv är att ersätta medborgarbegreppet med kundbegreppet. Därmed reduceras medborgarna till köpande konsumenter i stället för att vara aktivt deltagande medborgare i samhällsutvecklingen.
Ett annat nyliberalt motiv för att tränga tillbaka den kommunala demokratin är att den offentliga sektorn då skulle bli effektivare. Således ekonomiska motiv. Exempelvis påstås att sjukvården skulle skötas billigare om köp--sälj-system fick råda. Detta är obevisat och sannolikt fel. Studier i ämnet pågår. Mycket talar för att skattestoppet och statliga indragningar spelat den avgörande effektivitetsrollen -- och inte styrsystemet. Klart är att fri etablering i sjukvården och privatiseringar kommer att leda fram till en både sämre och dyrare hälso- och sjukvård.
I ett internationellt seminarium om svensk sjukvård i ett omvärldsperspektiv blev rådet att inte överge totalkostnadskontrollen i den svenska sjukvårdsmodellen. Och heller inte övergå från vård efter behov till vård enligt efterfrågeprincipen.
De förtroendevaldas inflytande i köp--sälj-systemen riskerar också att påtagligt minska. Därmed försämras den kommunala demokratin -- dels genom minskad insyn och dialog med kommuninvånarna, dels genom reducerad politisk beslutskraft.
De kommuner som infört entreprenader har samtidigt beskurit offentlighetsprincipen och rättssäkerheten för den enskilde. Socialstyrelsen har i ett arbete om entreprenader inom äldreomsorgen påvisat detta. Det ökade inslaget av privatisering och entreprenadisering leder också till minskat politiskt inflytande och därigenom sämre möjligheter för påverkan från medborgarna.
I Härnösands kommun planerar nu den borgerliga majoriteten att överlåta hela den tekniska förvaltningen till privata entreprenörer. Beslutet fattas utan att medborgarna i Härnösands kommun haft insyn i processen med anbudsgivningen. Kommunmedborgarna har därigenom ingen möjlighet att diskutera entreprenörernas åtaganden innan kommunen låst sig för ett bindande avtal. Man talar t.o.m. om möjligheten att fatta beslutet bakom stängda dörrar i kommunens fullmäktige. Så djupt har öppenheten och demokratin sjunkit.
Det är också beklämmande att kommunalt anställda omplaceras eller hotas med avsked om de kritiserar kommunala nedskärningsbeslut. Några kommunalpolitiker har sagt att kommunen endast får kritiseras på kvällstid. Ett antal fackliga organisationer har tvingats trycka skriften ''Låt inte jobbet tysta munnen''.
Med denna motion har vi velat peka på ett antal oroande utvecklingstendenser inom kommunerna och i den kommunala demokratin. Det är därför angeläget att tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att utvärdera nya styrsystem, entreprenader och privatiseringar. Vad har hänt med offentlighetsprincipen, den enskildes rättssäkerhet, de förtroendevaldas inflytande och medborgarmedverkan i kommuner och landsting som gjort systemförändringar? Utredningen bör presentera förslag som bygger på den kommunala demokratins grundläggande principer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning med uppgift att presentera förslag som stärker den kommunala demokratin tillsätts.
Stockholm den 13 april 1994 Bo Holmberg (s) Bo Forslund (s) Margareta Winberg (s) Hans Gustafsson (s) Sven Lundberg (s)