med anledning av prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess
I proposition 1993/94:165 föreslås ett antal ändringar i
sekretesslagen. Med något undantag innebär förslagen att
ny sekretess införs och att grundsatsen om offentlighet i
motsvarande mån får vika.
Även om motiven för förslagen i flertalet fall verkar
rimliga finns det anledning att varna för den snedbalans som
kan påverka en lagstiftning av det här slaget. Sekretessen
får psykologiskt en sorts tolkningsföreträde eftersom
argumenten för den har en omedelbar konkretion medan
offentlighetsintresset kan te sig mera abstrakt.
Det är dock en felsyn. Blir det rutin att införa nya
sekretessbestämmelser åstadkommer den samlade effekten
en högst påtaglig försvagning av den demokratiska insynen.
En föreslagen utvidgning av sekretessen kräver därför inte
bara goda utan tvingande skäl.
1. Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd
Vid sekretesslagens tillkomst ansågs att ''ett inte
oväsentligt offentlighetsintresse'' här talade mot sekretess.
Men jag delar uppfattningen -- redovisad i
Justitiedepartementets promemoria -- att behovet av skydd
för integritetskänsliga uppgifter som hänför sig till den som
gör anmälan eller till den för vars räkning anmälan görs i
vissa fall kan vara så stort att det bör ta över intresset av
insyn. Det är också den uppfattning som kommer till
uttryck i den av regeringen föreslagna
sekretessbestämmelsen.
Men regeringen går längre. Den föreslår också -- i
motsats till vad som sker i promemorian -- en begränsning
av meddelarfriheten. Den kan jag inte tillstyrka. Här rör
det sig om myndighetsutövning. ''Säkerhetsventilen'' måste
finnas.
2. Sekretess i personaladministrativ verksamhet för
uppgifter om offentliganställdas adresser m.m.
Syftet med den föreslagna förändringen är att freda
tjänstemän från våld eller annat men riktat mot dem av
personer som t.ex. ogillat fattade beslut. Det är ett
angeläget syfte.
Men regeringens förslag är alltför vittgående. Det
förstärker en befintlig sekretess i samma syfte och knyter
den till en krets av myndigheter som det blir regeringens sak
att avgränsa -- eller utvidga. Förslaget kontrasterar mot den
bedömning som görs i promemorian. I den föreslås inte
någon påbyggnad av nu gällande bestämmelser så som
regeringen nu föreslår. Däremot diskuteras en ändring av
bestämmelsen i avsikt att göra den effektivare.
Regeringen bör återkomma med förslag om närmare
avgränsning.
3. Sekretess för uppgifter i ett
kompetensbedömningssystem inom utrikesförvaltningen
Det motiv som i promemorian anges för den föreslagna
sekretessbestämmelsen är att det inom utrikesförvaltningen
kan förekomma uppgifter i vitsord och omdömen som, om
de kom främmande makt tillhanda, skulle kunna medföra
skador för Sverige. Motiven kan tillgodoses inom
existerande utrikessekretess.
I propositionen anges ytterligare ett motiv, vilket kan
uppfattas så att man känt ett behov av att förstärka sin
argumentering. Uppgifterna måste också, förklaras det,
bedömas som integritetskänsliga. Men man får anta att det
är bl.a. i fråga om integritetskänsliga uppgifter som man
inte vill gå främmande makt tillhanda.
Den bräckliga motiveringen tyder på att vad man söker
är en absolut sekretess och således vill komma runt de
skaderekvisit som nu gäller för utrikessekretessen. Det
heter i propositionen att ''om den (dvs. den föreslagna
bestämmelsen) skulle innehålla ett skaderekvisit skulle ju
redan en vägran att lämna ut en uppgift till en representant
för främmande stat kunna vara ett tecken på att omdömet
innehåller uppgifter som skulle kunna störa eller irritera
förhållandet mellan staterna om de lämnades ut''.
Vi avstyrker därför förslaget i denna del.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att avslå proposition 1993/94:165
beträffande punkterna 1--3 i enlighet med vad som anförts
i motionen.