I proposition 1993/94:165 föreslås ett antal ändringar i sekretesslagen. Med något undantag innebär förslagen att ny sekretess införs och att grundsatsen om offentlighet i motsvarande mån får vika.
Även om motiven för förslagen i flertalet fall verkar rimliga finns det anledning att varna för den snedbalans som kan påverka en lagstiftning av det här slaget. Sekretessen får psykologiskt en sorts tolkningsföreträde eftersom argumenten för den har en omedelbar konkretion medan offentlighetsintresset kan te sig mera abstrakt.
Det är dock en felsyn. Blir det rutin att införa nya sekretessbestämmelser åstadkommer den samlade effekten en högst påtaglig försvagning av den demokratiska insynen. En föreslagen utvidgning av sekretessen kräver därför inte bara goda utan tvingande skäl.
1. Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Vid sekretesslagens tillkomst ansågs att ''ett inte oväsentligt offentlighetsintresse'' här talade mot sekretess. Men jag delar uppfattningen -- redovisad i Justitiedepartementets promemoria -- att behovet av skydd för integritetskänsliga uppgifter som hänför sig till den som gör anmälan eller till den för vars räkning anmälan görs i vissa fall kan vara så stort att det bör ta över intresset av insyn. Det är också den uppfattning som kommer till uttryck i den av regeringen föreslagna sekretessbestämmelsen.
Men regeringen går längre. Den föreslår också -- i motsats till vad som sker i promemorian -- en begränsning av meddelarfriheten. Den kan jag inte tillstyrka. Här rör det sig om myndighetsutövning. ''Säkerhetsventilen'' måste finnas.
2. Sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgifter om offentliganställdas adresser m.m.
Syftet med den föreslagna förändringen är att freda tjänstemän från våld eller annat men riktat mot dem av personer som t.ex. ogillat fattade beslut. Det är ett angeläget syfte.
Men regeringens förslag är alltför vittgående. Det förstärker en befintlig sekretess i samma syfte och knyter den till en krets av myndigheter som det blir regeringens sak att avgränsa -- eller utvidga. Förslaget kontrasterar mot den bedömning som görs i promemorian. I den föreslås inte någon påbyggnad av nu gällande bestämmelser så som regeringen nu föreslår. Däremot diskuteras en ändring av bestämmelsen i avsikt att göra den effektivare.
Regeringen bör återkomma med förslag om närmare avgränsning.
3. Sekretess för uppgifter i ett kompetensbedömningssystem inom utrikesförvaltningen
Det motiv som i promemorian anges för den föreslagna sekretessbestämmelsen är att det inom utrikesförvaltningen kan förekomma uppgifter i vitsord och omdömen som, om de kom främmande makt tillhanda, skulle kunna medföra skador för Sverige. Motiven kan tillgodoses inom existerande utrikessekretess.
I propositionen anges ytterligare ett motiv, vilket kan uppfattas så att man känt ett behov av att förstärka sin argumentering. Uppgifterna måste också, förklaras det, bedömas som integritetskänsliga. Men man får anta att det är bl.a. i fråga om integritetskänsliga uppgifter som man inte vill gå främmande makt tillhanda.
Den bräckliga motiveringen tyder på att vad man söker är en absolut sekretess och således vill komma runt de skaderekvisit som nu gäller för utrikessekretessen. Det heter i propositionen att ''om den (dvs. den föreslagna bestämmelsen) skulle innehålla ett skaderekvisit skulle ju redan en vägran att lämna ut en uppgift till en representant för främmande stat kunna vara ett tecken på att omdömet innehåller uppgifter som skulle kunna störa eller irritera förhållandet mellan staterna om de lämnades ut''.
Vi avstyrker därför förslaget i denna del.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att avslå proposition 1993/94:165 beträffande punkterna 1--3 i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 30 mars 1994 Hans Göran Franck (s)