Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen, som trädde i kraft den 1 januari 1992, fastslår att alla svenska medborgare har rätt att offentligen fritt uttrycka sina tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna vilka uppgifter som helst i de rörliga bildmedierna.
En kärnpunkt i lagen är förbud mot förhandsgranskning, d.v.s censur. Det är bara på ett område som det finns en avvikelse från denna goda princip. Filmer och videogram förhandsgranskas om de är avsedda för offentlig visning. I lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram (1990:886) står att framställningen i en film eller ett videogram skall vara granskad och godkänd av filmcensuren (Statens biografbyrå) innan den får visas för allmänheten vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning.
Filmcensuren får inte godkänna filmer som innehåller händelser som skildras på ett förråande sätt. Det gäller särskilt närgångna skildringar av grovt våld mot människor eller djur, sexuellt tvång eller skildringar av barn i pornografiska sammanhang.
Biografbyrån har också att ta ställning till om en film eller ett videogram skall godkännas för visning för barn under sju år, under elva år eller under femton år. Framställningen får inte godkännas om den kan vålla barn i den aktuella åldersgruppen psykisk skada.
Jag ifrågasätter inte förbudet mot skildringar av sexuellt tvång och våld och givetvis inte förbudet mot skildringar av barn i pornografiska sammanhang. På det området krävs i stället skärpningar av lagstiftningen.
Barns psykiska hälsa bör också skyddas genom förhandsgranskning relaterad till åldersgränser.
Artonårsgräns kan ersätta censuren
Våldsskildringsrådet har haft i uppdrag att överväga om det är lämpligt att förändra de nu gällande åldersgränserna för offentlig visning av film eller att införa nya, t.ex. en 18- årsgräns. Rådet redovisar sina synpunkter och förslag i SOU 1993:39.
Det har bl.a efter försöksverksamhet med en ny 18- årsgräns kommit fram till att med en sådan hade samtliga våldsfilmer som Biografbyrån bedömde under första halvåret 1992 kunnat släppas för vuxna utan klipp. Endast en pornografisk film skulle ha klippts före visning även för dem som är över 18 år.
Våldsskildringsrådets slutsats är att Biografbyrån totalförbjuder eller klipper praktiskt taget uteslutande med hänsyn till landets 16- och 17-åringar.
Jag delar de slutsatser, som Våldsskildringsrådet kommer fram till vid en sammanvägning av en mängd omständigheter kring filmcensuren:Samhället har ansvar för att genom åldersregler ge stöd till föräldrar och andra vuxna i deras roll som fostrare.Åldersgränser är viktiga signaler från vuxenvärlden.De fyller en funktion som konsumentinformation.
Alltså bör de finnas kvar.
Jag anser att det skall införas en ny vuxengräns vid 18 år. Myndighetsåldern är ett skäl, men det starkaste argumentet är av yttrandefrihetsnatur.
Med en 18-årsgräns kan den obligatoriska förhandsgranskningen och möjligheten att klippa i filmer eller totalförbjuda dem tas bort! Offentlig censur av filmer för vuxna skulle därmed inte längre finnas i samhället. Praktiskt kan det fungera ungefär som i Danmark. Där behöver man bara lämna in sådana filmer till granskning till Biografbyrån som är avsedda att visas för barn. Lämnas de inte in får de automatiskt en 18-årsgräns. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att lägga fram förslag om upphävande av vuxencensuren och införande av 18-årsgräns för film och videogram.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om avskaffad vuxencensur och 18-årsgräns i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 25 januari 1994 Rolf L Nilson (v)