c0Genmälesrätt

Yttrandefriheten är en av demokratins hörnstenar.
Massmedia har en frihet under ansvar, en frihet som lätt kan
missbrukas om den inte beledsagas av en stark känsla för
etik. Massmedia kallas ibland den tredje statsmakten, den
makt som granskar den politiska och ekonomiska makten
och upprätthåller balansen i samhället. Massmedierna sägs
ibland vara samhällets verkliga makthavare. De innehar
också verktygen för opinionsbildning. Massmedierna har
ett stort ansvar särskilt som den enskilde medborgaren har
mycket små möjligheter att själv komma till tals och bemöta
angrepp och felaktiga påståenden i medierna.

Massmedia har givits stort ansvar. För att infria detta
ansvar har tidningarna på eget initiativ tillskapat pressetiska
regler och en pressopinionsnämnd med en
pressombudsman. Systemet fungerar dock dåligt. Enskilda
är ofta i händerna på journalister utan att kunna försvara
sig.

I avtalet mellan staten och Sveriges Radio finns inskrivet
en vidgad genmälesrätt som ger den enskilde rätt till
genmäle och beriktigande. Det är radionämnden som
avgör om den enskilde ska få komma till tals.

Inom Radioutgivarföreningen, den nya lokalradions
branschorganisation, har egna etiska regler utarbetats.

För satellit-TV finns i lagen inskrivet att den enskilde har
rätt till beriktigande, men det behöver inte ske i det medium
där felaktigheten begicks. Rätt till genmäle finns inte.

Rätten till genmäle och beriktigande måste stärkas för
den enskilde. Om så skedde skulle det bli en rimlig balans i
yttrandefriheten -- inte som nu att yttrandefriheten i media
är på medias villkor. Rätten till genmäle och beriktigande
ska också utformas lika för alla medier. Ny demokrati anser
att en utredning bör tillsättas för att utreda
förutsättningarna för en stärkt genmälesrätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
förutsättningarna för en stärkt genmälesrätt.

Stockholm dem 25 januari 1994

Harriet Colliander (nyd)

Ian Wachtmeister (nyd)