Motion till riksdagen
1993/94:K431
av Birger Andersson och Rune Thorén (c)

Telefaxkommunikation


Den tekniska utvecklingen går allt snabbare. För några
år sedan var t.ex. persondatorer, mobiltelefoner och
telefaxar ovanliga i de svenska hemmen. Nu är förhållandet
helt annorlunda. Försäljningen av faxar, persondatorer och
mobiltelefoner har skjutit fart. Under år 1991 såldes ca 225
000 faxar, ca. 300 000 persondatorer och över 100 000
mobiltelefoner i Sverige. Faxar, persondatorer och
mobiltelefoner börjar bli mycket vanliga i de svenska
hemmen. Nya telefonmodeller, som samtidigt också är fax
och persondator, utvecklas och kommer att bli försedda
med en mängd tekniska finesser.
Informationsteknologin genomgår en mycket snabb
utveckling. Telefaxkommunikation är ett av flera segment
inom området datorkommunikation. Skilda tekniska
förfaranden smälter också snabbt samman som t.ex.
telefaxsändning, elektronisk datorpost, elektronisk
meddelandeutväxling mellan datorer m.fl. Lagstiftning och
regelverk har inte hunnit hålla jämna steg med den tekniska
utvecklingen. För att något belysa detta kommer två olika
områden att beröras.
Exempel 1:
Domstolsutredningen har i sitt betänkande
''Domstolarna inför 2000-talet'' (SOU 1991:106) föreslagit
att ett meddelande skall godtas som egenhändigt
undertecknat utan hinder av att det kommit in genom
telefaxsändning, om det har avsänts från en telefon med
nummer som kan hänföras till någon som undertecknat
meddelandet. Datastraffrättsutredningen kritiserar detta
synsätt i sitt betänkande ''Information och den nya
Informationsteknologin'' (SOU 1992:110).
Ett ärende som rör ett telefaxmeddelande från ett
advokatkontor till en tingsrätt har nyligen avgjorts i Högsta
domstolen. HD uttalade: ''Enligt tingsrättens yttrande har
emellertid vadeinlagan inte kommit rätten till handa, något
som skulle kunna förklaras exempelvis med att fel
förekommit vid sändningen av telefaxmeddelandet. Det
finns därför inte underlag för antagande att vadeinlaga
kommit in till tingsrätten inom rätt tid.''
I domstolssammanhang och även i andra sammanhang
är rättsfrågorna och de praktiska frågorna kring
telefaxanvändningen många. Hur skall säkerhetskraven
kunna uppfyllas samtidigt som den nya tekniken ur
effektivitetssynpunkt är att föredra? Vilka administrativa
regler skall gälla? Vilka skyddsåtgärder behöver vidtas?
Många frågor väntar på att bli besvarade.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
att en utredning snarast bör tillsättas med uppgift att
komma med förslag på kompletterande lagstiftning och
övrigt regelverk inom området. I andra länder t.ex. Finland
har man kommit längre än Sverige i lagstiftningshänseende
inom detta område.
Exempel 2:
I USA har problemet med oönskad faxreklam
uppmärksammats. USA har i december 1992 genom
lagstiftning förbjudit oönskad faxreklam. Det gäller
tydligen all marknadsföring med telefaxsändningar till både
företagare och konsumenter, om det inte redan finns
etablerade kundkontakter. Även i vissa europeiska länder
har diskussioner startat om skyddet av konsumenternas
privatliv och integritet och om vilka konkreta möjligheter
som allmänheten bör ha att välja bort den reklam som via
fax m.m. tränger in i hemmen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om telefaxkommunikation.

Stockholm den 24 januari 1994

Birger Andersson (c)

Rune Thorén (c)