1 kap. 12 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) lyder som följer:
Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud i övrigt mot kommersiell reklam i radioprogram eller om villkor för sådan reklam. Detsamma gäller ...
I förarbetena förs en diskussion om syftet med föreskriften enligt ovan, varav framgår att ett särskilt intresse föreligger att hålla möjligheten öppen för rättsenliga förbud mot reklam i public service- företags sändningar.
Nuvarande kulturministern m.fl. begärde i en motion förtydligande av motiven på denna punkt.
Konstitutionsutskottet uttalade:
Som framgår av propositionen är bakgrunden till bestämmelserna om reklamförbud i grundlagen att ordningen med reklamfrihet i Sveriges-Radio-koncernens sändningar skall kunna bli rättsenlig även med den nya grundlagen. Utskottet anser att det inte behövs några ytterligare uttalanden i denna fråga och avstyrker därför motionen ...
Det borde således stå helt klart att 1 kap. 12 § andra stycket, YGL, tillkommit i syfte att kunna rättsenligt ingripa mot uteslutande public service-företag i reklamfrågor.
Trots lagstiftarnas intentioner har ingrepp skett mot icke public service-företag med åberopande av 1 kap. 12 § andra stycket YGL.
JO har i yttrande häröver (dnr 454-1992) funnit att ''Enligt vedertagna principer skall grundlag tillämpas enligt sin ordalydelse. ..., vilket otvetydigt bemyndigar lagstiftaren att meddela föreskrifter om förbud mot kommersiell reklam i radioprogram oavsett vem som sänder programmet.''
Det framstår som uppenbart att den politiska intentionen att ifrågavarande lagtext endast skulle avse public service-företag inte uppnåtts beroende på lagtextens utformning. Detta har lett till att myndigheter kunnat förelägga icke public service-företag förbud mot reklam, vilket innebär allvarliga inskränkningar i yttrandefriheten trots att detta ej var lagstiftarens avsikt. 1 kap. 12 § andra stycket YGL bör därför snarat ändras eller utgå i syfte att stå i överensstämmelse med lagstiftarens uttalade intentioner.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 1 kap. 12 § andra stycket YGL.
Stockholm den 18 januari 1994 Björn von der Esch (m)