Bestämmelserna om särskilda inlägg av statsråd är
oklara. Grundlagsberedningen synes ha avsett att
statsrådens rätt till särskilda inlägg skulle vara en
motsvarighet till ledamöternas replikrätt. Denna
uppfattning stöds av att statsrådens rätt till särskilda inlägg i
riksdagsordningen har försetts med tillägget ''för att bemöta
annan talare''. I praktiken har ett statsråds kortare inlägg
inte betraktats som replik utan genomgående som ett
huvudanförande. Detta har tidigare inte varit förenat med
några olägenheter men har på senare tid i samband med
skilda rekommenderade debattregler föranlett problem.
För att råda bot mot rådande osäkerhet vid hanteringen
av statsrådens yttranderätt föreslås följande huvudregler.
För ett statsråd som föranmäler sig till en debatt gäller
liksom för ledamöterna ingen särskild tidsbegränsning.
Ett statsråd som inte har föranmält sig kan få ordet för
ett eller flera särskilda inlägg om 10 minuter. Varje sådant
inlägg betraktas som ett huvudanförande.
I övrigt har statsråden rätt till replik i huvudsak enligt
samma regler som gäller för ledamöterna. Dock bör
statsråden alltid få avsluta ett replikskifte, vilket medför att
statsråden ibland får rätt till tre repliker. Detta blir fallet när
ett statsråd begär replik på en ledamots anförande.
Däremot blir det liksom hittills två repliker från vardera
hållet vid replikskiften på ett statsråds anförande.
Någon gång kan det vara svårt att avgöra om statsrådet
begär ordet för ett särskilt inlägg eller för en replik. Bortsett
från att statsråden i allmänhet går fram till talmannen när
han/hon vill ha ordet för ett särskilt inlägg, så lär det oftast
framgå av sammanhanget vad statsrådet avser. Om
statsrådet begär ordet efter en talare från oppositionen är
det naturligen fråga om replik. Om ordet begärs efter en
företrädare för ett regeringsparti gäller begäran ett särskilt
inlägg. I sista hand avgör statsrådet om det är fråga om ett
särskilt inlägg.
Statsrådens inlägg kallas i RO ibland ''kortare'' inlägg
och ibland ''särskilda'' inlägg. Eftersom ett inlägg på 10
minuter inte är påtagligt kort, föreslås att inläggen i
fortsättningen betecknas som ''särskilda inlägg''.
Föreskriften i tilläggsbestämmelsen 6.1.3, som gäller
statsrådens yttranderätt i interpellationsdebatter, bör också
ändras. Sista stycket i denna paragraf bör ersättas av en
bestämmelse, som innebär att statsrådet alltid har rätt till
sista ordet i debatten.
I bilaga till denna motion lämnas de förslag till ändringar
i riksdagsordningen som motionen föranleder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar anta det i bilaga till denna motion
intagna förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen.
Stockholm den 25 januari 1994
Bertil Fiskesjö (c)
Förslag till ändring i riksdagsordningen
K315
Bilaga
Gällande lydelse
Föreslagen lydelse
2.14.l
Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren
skall såvitt möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet
senast dagen före det sammanträde då överläggningen skall
inledas. Sådan anmälan skall uppta den beräknade tiden för
anförandet.
Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren
skall såvitt möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet
senast dagen före det sammanträde då överläggningen skall
inledas. Sådan anmälan skall uppta den beräknade tiden för
anförandet.
Anförande från den som har underlåtit
förhandsanmälan får ej överstiga sex minuter, om icke
talmannen finner skäl att medgiva längre tid.
Anförande från den som har underlåtit
förhandsanmälan får ej överstiga för ledamot sex
minuter och för statsråd tio minuter, om icke
talmannen finner skäl att medgiva längre tid.
Nytt anförande från den som tidigare haft ordet
vid överläggningen i en viss fråga får inte överstiga tre
minuter.
Nytt anförande från ledamot som tidigare haft
ordet vid överläggningen i en viss fråga får inte överstiga tre
minuter.
Vad som föreskrives i första, andra och tredje stycket
skall ej tillämpas när interpellation eller fråga besvaras.
Vad som föreskrives i första, andra och tredje stycket
skall ej tillämpas när interpellation eller fråga besvaras.
2 kap. 15 §
Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före
överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra sig.
De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i den
ordning de har anmält sig.
Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före
överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra sig.
De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i den
ordning de har anmält sig.
Statsråd får utan hinder av vad som sägs i första
stycket göra kortare inlägg för att bemöta annan
talare. Med talmannens medgivande kan ledamot
oberoende av talarordningen få ordet för genmäle till annan
talare.
Statsråd kan utan hinder av vad som sägs i första
stycket få ordet för särskilt inlägg. Med talmannens
medgivande kan ledamot eller statsråd oberoende av
talarordningen få ordet för genmäle till annan talare.
2.15.1
Oberoende av talarordningen kan talmannen lämna
ordet till ledamot för genmäle som innehåller upplysning
eller rättelse med anledning av föregående talares
anförande eller bemötande av angrepp från dennes sida.
Tiden för genmäle för ej överstiga tre minuter, om ej
talmannen av särskilda skäl medgiver utsträckning till sex
minuter. Varje talare kan få avgiva två genmälen på
samma huvudanförande.
Oberoende av talarordningen kan talmannen lämna
ordet till ledamot eller statsråd för genmäle som
innehåller upplysning eller rättelse med anledning av
föregående talares anförande eller bemötande av angrepp
från dennes sida. Tiden för genmäle för ej överstiga tre
minuter, om ej talmannen av särskilda skäl medgiver
utsträckning till sex minuter. En ledamot kan få
avgiva två och ett statsråd tre genmälen på samma
huvudanförande.
2.15.3
Särskilt inlägg från statsråd till bemötande av annan
talare får ej överstiga tio minuter. Har talmannen redan
beviljat ledamot rätt till genmäle, får denne yttra sig före
statsrådet.
Särskilt inlägg från statsråd får ej överstiga tio minuter.
Har talmannen redan beviljat ledamot rätt till genmäle, får
denne yttra sig före statsrådet.
6.1.3
När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret
lämnas i ett anförande som räcker längst tio minuter.
Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterligare två
anföranden i interpellationsdebatten om vardera längst sex
minuter.
När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret
lämnas i ett anförande som räcker längst tio minuter.
Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterligare två
anföranden i interpellationsdebatten om vardera längst sex
minuter.
Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden,
varav det första får räcka längst sex minuter och övriga två
längst tre minuter. Detsamma gäller för de ledamöter som
senast dagen före det sammanträde då svaret skall lämnas
har anmält att de önskar ordet vid överläggningen.
Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden,
varav det första får räcka längst sex minuter och övriga två
längst tre minuter. Detsamma gäller för de ledamöter som
senast dagen före det sammanträde då svaret skall lämnas
har anmält att de önskar ordet vid överläggningen.
Andra talare kan få ordet för högst två anföranden,
varav det första får räcka längst sex minuter och det andra
längst tre minuter.
Andra talare kan få ordet för högst två anföranden,
varav det första får räcka längst sex minuter och det andra
längst tre minuter.
Kortare inlägg från statsråd som avses i 2 kap. 15 §
får i en interpellationsdebatt ej överstiga tre minuter. På
sådana inlägg får inte avges genmäle.
Utan hinder av vad ovan sagts kan det statsråd som
besvarar interpellationen vid behov få ordet för ytterligare
anförande om längst tre minuter för att avsluta
interpellationsdebatten.