Historien om Olof af Forselles och de ersättningskrav
han hävdar att han har mot riksdagen kan göras lång. Det
har skrivits mängder av motioner om detta de senaste tio
åren av olika ledamöter av olika partitillhörighet. Varje
gång en ledamot av olika skäl sätter sig in i ärendet får man
en obehaglig känsla av att något inte stämmer. Är man
dessutom som jag själv byggare med viss egen erfarenhet
och känner ännu erfarnare människor i branschen så förstår
man ganska lätt att här finns så att säga en hund begraven.
Forselles har sedan den berömda arkitekttävlingen om
riksdagens ombyggnad hävdat att fastigheterna kräver en
grundförstärkning. Detta krav är inte svårt att ställa sig
bakom om man tar en promenad i och omkring
byggnaderna. Ansvariga på förvaltningskontoret erkänner
villigt och glatt att huset sjunker och att det storleksmässigt
handlar om någon tiondels millimeter per år eller några
tiondelar. Förekomsten av nybildade sprickor och takten
som de gamla utvidgar sig med tyder på att det handlar om
någon millimeter per år som huset sjunker med. Är detta
en katastrof? Svar ja. Varför? En ynklig millimeter betyder
inte mycket för den oinvigde och hade kanske inte betytt
så mycket om huskropparna sjunkit lika mycket över hela
grundläggningsytan. Tyvärr är nu inte förhållandet så utan
på grund av pålgruppernas olika förmåga att ta upp
erforderlig belastning sjunker huskropparna sektionsvis. På
grund av detta fenomen sjunker husen både längd- och
breddledes. Husen skevar så att säga med de friska
pålgrupperna som upplag. Detta påvisas lätt av
förekomsten av urflisningar på grund av s.k. sjuvning.
Bankhallens golv är ett ytterligare bra exempel på att det
ej står rätt till. Den som vill kan ju studera förekomsten av
omotiverade toppar i golvet, de känns bra om man går över
golvet. Man kan med fog påstå att ingen kontrollant skulle
godkänna detta förhållande vid en besiktning efter
byggnation så detta förhållande måste bero på att huset vill
ner i dyn och enstaka friska pålgrupper strävar att hålla mot.
Man kan även på förekomsten av de sprickor som finns i
huset läsa ut att den delen av huset berörs av krafter som
inte borde verka på huskroppen. Jag tror att varje människa
med de minsta kunskaper om byggnation är villig att påstå
att Olof af Forselles hade rätt. Hans kunskaper om
riksdagshuset har skrivits ner i olika sammanhang men en
beskrivning av hans uppdrag i huset ger åter Forselles rätten
att hävda att han, under de minst tjugo åren han var
verksam som byggmästare i huset och hade runt 1 400
byggnadsuppdrag, skaffat sig erforderlig kunskap om
byggnadernas kondition. Företrädare för riksdagen lär ha
sagt att Forselles utfört smärre uppdrag för riksdagen.
Arkitekttävlingen
Den arkitekttävling som föranleddes av att riksdagshuset
skulle byggas om var enligt en del människor en skandal.
Det har förekommit beskyllningar om mutor, svågerpolitik,
felaktigt anbudsförfarande och läckage mellan
konkurrenterna om varandras anbud. Huruvida detta äger
någon riktighet är det svårt att säga något om men skulle
det finnas ett uns av sanning bakom detta är det en
riksskandal. Ett faktum kvarstår i alla fall och det är att
lösningen inte blev bra, vilket bevisas av att riksdagen inte
ryms på Helgeandsholmen utan befinner sig på en tillsynes
aldrig avstannande expansion upp i Gamla stan. Detta har
på sikt medfört ohyggliga kostnader för skattebetalarna
vilket av en del motiveras med att man behållit det
kulturella värdet på gamla riksdagshuset. Använder man sig
av den motiveringen borde det vara lika lätt att kräva att de
av af Forselles föreslagna grundförstärkningarna genomförs
just för att bevara den kultur som sagda skattebetalare fått
stå för notan av. Ett påtagligt behov finns som tidigare
nämnts. Hur som helst kan var och en förstå att ånyo fick
Forselles rätt med sitt förslag benämnt Samspel och hade
det tagits hade det säkert inte varit en byggarbetsplats
framför Brandkontoret i dag. I samband med denna
arkitekttävlan uppkom ett krav från Forselles på 2,3
millioner som inte reglerats och som han ihärdigt under
fjorton års tid kämpat för. I samband med detta finns det
anklagelser från Forselles om att han blivit lurad en gång vid
rättsligt prövande att dra tillbaks sina krav för att de skulle
bli gäldade vilket senare ej skedde. Har detta skett är det
en skandal.
Vad skall hända?
En ordentlig opartisk utredning måste tillsättas av den
anledningen att det är av största vikt att denna affär blir
ordentligt belyst och utredd på grund av det faktum att
riksdagshusen rör sig rejält, vilket på sikt kommer att
medföra stora skador, och då man med fog kan påstå att den
planerade höjningen av grundvattennivån ej kommer att
återge de av röta skadade pålarna deras förmåga att bära
den last de är avsedda att göra. Provbitar från pålskallar har
undersökts vid Statens Trätekniska Laboratorium redan
1967. Dessa prov visade att hållfastheten var försämrad med
40--50% redan då. Frågan som infinner sig i huvudet
omedelbart är: Vad är hållfastheten i dag? Moderna
tredimensionella mätningar av hur huskropparna rör sig
måste ske omgående för att man snabbt och effektivt skall
kunna bromsa upp rörelserna. Samt sist men inte minst en
gång för alla klara ut om det begåtts några oegentligheter
mot Olof af Forselles och om de krav han ställer är
berättigade. I denna utredning skall naturligtvis
förvaltningsstyrelsen och Olof af Forselles behandlas som
parter i ett tvistemål och ingen av parterna skall sitta i
utredningen utan endast kallas för att höras. Det har skrivits
så mycket om detta ärende i press under åren och TV-
program har visats som pekar på att saker inte stämmer så
det är av stor vikt för riksdagen och folkets förtroende för
riksdagen att detta utreds en gång för alla.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att belysa problematiken kring
affären riksdagen kontra Olof af Forselles,
2. att riksdagen, om utredningen påvisar att Forselles
blivit oskäligt behandlad, reglerar de krav som han eller av
honom utsett ombud eventuellt kommer att ställa,
3. att riksdagen i syfte att rädda de kulturellt värdefulla
riksdagsbyggnaderna ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att
påbörja tredimensionell uppmätning av huskropparnas
rörelser.