Offentlig registrering av riksdagsledamöternas ekonomiska intressen och uppdrag

Under 1992 har statsrådens ekonomiska förhållanden
ingående granskats av KU, särskilt aktieinnehaven. Det
finns också mycket som talar för att riksdagsledamöters
ekonomiska intressen bör bli föremål för offentlig insyn.

Hälften av riksdagens ledamöter har styrelseuppdrag i
privata bolag. Många ledamöter har styrelseuppdrag i olika
typer av föreningar. Dessa uppdrag kan ge ledamöterna
värdefulla erfarenheter och insikter. Samtidigt kan sådana
arvoderade uppdrag påverka ledamotens oberoende. Även
uppdrag som inte medför arvodering innebär ändå oftast
ökad lojalitet visavi organisationen.

I första hand är det partierna själva som bör se till att
riksdagsledamöterna inte har sådana ekonomiska
bindningar att det kan leda till att deras oberoende riskerar
att ifrågasättas av allmänheten. De politiska partierna har
självklart intresse av att deras valda representanter sköter
sina uppdrag på ett förtroendefullt sätt. Detta står inte på
något sätt i motsättning till en offentlig registrering av
riksdagsledamöters ekonomiska intressen.

Registrering av parlamentsledamöters ekonomiska
intressen förekommer i ett flertal andra länder, t.ex. Norge,
Frankrike, Portugal. Riksdagen bör uppdra åt
talmanskonferensen att tillsätta en utredning med uppgift
att lägga fram förslag om en liknande ordning som den i
norska stortinget. Erfarenheterna från regeringens
etikgrupps granskning av statsrådens ekonomiska intressen
bör också beaktas av en sådan utredning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar uppdra till talmanskonferensen att
utreda frågan om offentlig registrering av
riksdagsledamöternas ekonomiska intressen och uppdrag
enligt vad i motionen anförts om ledamöternas oberoende
ställning.

Stockholm den 24 januari 1994

Eva Zetterberg (v)

Inger Lundberg (s)

Barbro Westerholm (fp)