Under 1992 har statsrådens ekonomiska förhållanden ingående granskats av KU, särskilt aktieinnehaven. Det finns också mycket som talar för att riksdagsledamöters ekonomiska intressen bör bli föremål för offentlig insyn.
Hälften av riksdagens ledamöter har styrelseuppdrag i privata bolag. Många ledamöter har styrelseuppdrag i olika typer av föreningar. Dessa uppdrag kan ge ledamöterna värdefulla erfarenheter och insikter. Samtidigt kan sådana arvoderade uppdrag påverka ledamotens oberoende. Även uppdrag som inte medför arvodering innebär ändå oftast ökad lojalitet visavi organisationen.
I första hand är det partierna själva som bör se till att riksdagsledamöterna inte har sådana ekonomiska bindningar att det kan leda till att deras oberoende riskerar att ifrågasättas av allmänheten. De politiska partierna har självklart intresse av att deras valda representanter sköter sina uppdrag på ett förtroendefullt sätt. Detta står inte på något sätt i motsättning till en offentlig registrering av riksdagsledamöters ekonomiska intressen.
Registrering av parlamentsledamöters ekonomiska intressen förekommer i ett flertal andra länder, t.ex. Norge, Frankrike, Portugal. Riksdagen bör uppdra åt talmanskonferensen att tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag om en liknande ordning som den i norska stortinget. Erfarenheterna från regeringens etikgrupps granskning av statsrådens ekonomiska intressen bör också beaktas av en sådan utredning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar uppdra till talmanskonferensen att utreda frågan om offentlig registrering av riksdagsledamöternas ekonomiska intressen och uppdrag enligt vad i motionen anförts om ledamöternas oberoende ställning.
Stockholm den 24 januari 1994 Eva Zetterberg (v) Inger Lundberg (s) Barbro Westerholm (fp)