Sverige bör övergå till ett republikanskt statsskick.
Vänsterpartiet har under ett flertal år i motioner hävdat
detta krav.
Exempelvis i motionen 1984/85 utvecklades kravet på
detta med följande tre huvudskäl:
1. Monarkin är odemokratisk
Den är som statsskick en rest från det feodala
ståndsamhället, där rang och ställning i samhället i hög grad
avgjordes av familj och börd. Det är stötande att uppdraget
som rikets statschef går i arv. Det strider mot demokratiska
principer och mot principen om alla människors lika värde.
Dessa principer är djupt förankrade hos det svenska folket.
Därför bör de också genomsyra statsskicket.
Den nuvarande regeringsformen blir inkonsekvent då
den i sin inledningsparagraf slår fast att all offentlig makt i
Sverige utgår från folket, men samtidigt slår fast att
konungen är rikets statschef.
2. Monarkin är en ideologisk maktfaktor
De finns som hävdar att monarkin genom de senaste
författningsändringarna saknar maktpolitisk betydelse. De
har fel. Det borgerliga samhället eftersträvar på många sätt
att förhindra att den känsla för jämlikhet, kamratskap och
solidaritet som finns spontant hos en folkmajoritet kommer
att sätta sin prägel på hela samhällslivet, vilket skulle leda
till ändrade ekonomiska förhållanden, fördjupa demokratin
och förutsätta att överklassens makt bryts.
Monarkin tjänar i propagandan som ett medel att sprida
glans åt överheten, åt dess livshållning och åt
föreställningen att somliga är förmer än andra. Ett
avskaffande av monarkin innebär övergång till ett statsskick
som i sig eller till sin natur icke behöver utgöra en socialt
konserverande kraft.
3. Statschefen bör vara väl förankrad i landets politiska
liv
Statschefens uppgifter är mycket grannlaga. Hon eller
han utgör en av nationens viktigaste representanter. Som
sådan bör vederbörande ha en djup kännedom om folkets
liv, om folkorganisationerna och om landets politiska
system och förhållanden. En skyddad uppväxt som ger
mycket få möjligheter till kontakter med vanligt folks
verkliga problem och omöjliggör reella påtagbara
erfarenheter av nationens sociala och politiska villkor kan
bara ge teoretiska föreställningar om dessa.
Det krävs en bred erfarenhet för att på ett effektivt,
ändamålsenligt och reellt sätt kunna representera nationen.
Därför bör statschefen utses bland personer med sådan
erfarenhet och ett brett folkligt och politiskt förtroende.
Den person som utses till talman för riksdagen bör ha dessa
egenskaper. Det ligger i vår parlamentariska tradition att
talmannen har ett gott anseende i alla politiska läger.
Riksdagens talman bör därför vara rikets statschef.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att såsom vilande anta följande
som motionärernas förslag betecknade förslag till lag om
ändring i regeringsformen (se bilaga),
2. att riksdagen beslutar att såsom vilande anta
förslaget -- i överensstämmelse med ovan föreslagen
ändring i regeringsformen 1 kap. 3 § -- att
successionsordningen skall upphöra att gälla vid utgången
av år 1994,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
följdändringar i lagtext i övrigt och till reglering av andra
förhållanden som kan föranledas av beslut om övergång till
republik.
Stockholm den 23 januari 1994
Gudrun Schyman (v)
Berith Eriksson (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Förslag till lag om ändring i regeringsformen
Bilaga
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen dels
att 5 kap. 5 och 7 §§ skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 3
och 5 §§, 5 kap. 2--4 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse
Motionärernas förslag
1 kap.
3 §
Regeringsformen, successions- ordningen,
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är
rikets grundlagar.
Regeringsformen, yttrandefri- hetsgrundlagen och
tryckfrihetsförordningen är rikets grundlagar.
5 §
Konungen eller drottning, som enligt
successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets
statschef.
Riksdagens talman är rikets statschef.
Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen
skall, om drottning är statschef, gälla henne.
5 kap.
2 §
Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk
medborgare och har fyllt tjugofem år. Han får icke
samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag såsom talman
eller riksdagsledamot.
Som statschef får endast den tjänstgöra som är
svensk medborgare. Hon eller han får icke samtidigt
vara statsråd.
Statschefen skall samråda med statsministern, innan
han reser utrikes.
Statschefen skall samråda med statsministern, innan
hon eller han reser utrikes.
3 §
Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan
orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt
gällande tronföljd medlem av konungahuset, som ej är
hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare, fullgöra
statschefens uppgifter.
Är riksdagens talman av sjukdom, utrikes resa
eller annan orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter som
statschef, inträder den av riksdagens vice talmän, som är
närmast i rang och ej är förhindrad, för att såsom
tillförordnad statschef fullgöra statschefens uppgifter.
4 §
Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en
riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter tills
vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare.
Avlider riksdagens talman fullgörs
statschefsfunktionen av den av riksdagens vice talmän som
är närmast i rang och ej är förhindrad, till dess nyval av
talman företagits.
Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och
tronföljaren ännu ej fyllt tjugofem år.
Nuvarande lydelse
Motionärernas förslag
5 §
Har konungen under sex månader utan avbrott varit
hindrad att fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att
fullgöra dem, skall regeringen anmäla det till riksdagen.
Riksdagen bestämmer, om konungen skall anses ha avgått.
6 §
Riksdagen kan utse någon att efter regeringens
förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när
ingen med behörighet enligt 3 eller 4 § kan tjänstgöra.
Om riksdagens talman och vice talmän är
förhindrade att tjänstgöra skall, så länge hindret består, som
tillförordnad statschef tjänstgöra den av riksdagens
ledamöter som längst tid har varit ledamot av riksdagen.
Talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman
tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig
riksföreståndare, när ingen annan behörig kan
tjänstgöra.
7 §
Konungen kan ej åtalas för sina gärningar.
Riksföreståndare kan ej åtalas för sina gärningar som
statschef.