Sverige bör övergå till ett republikanskt statsskick. Vänsterpartiet har under ett flertal år i motioner hävdat detta krav.
Exempelvis i motionen 1984/85 utvecklades kravet på detta med följande tre huvudskäl:
1. Monarkin är odemokratisk
Den är som statsskick en rest från det feodala ståndsamhället, där rang och ställning i samhället i hög grad avgjordes av familj och börd. Det är stötande att uppdraget som rikets statschef går i arv. Det strider mot demokratiska principer och mot principen om alla människors lika värde. Dessa principer är djupt förankrade hos det svenska folket. Därför bör de också genomsyra statsskicket.
Den nuvarande regeringsformen blir inkonsekvent då den i sin inledningsparagraf slår fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket, men samtidigt slår fast att konungen är rikets statschef.
2. Monarkin är en ideologisk maktfaktor
De finns som hävdar att monarkin genom de senaste författningsändringarna saknar maktpolitisk betydelse. De har fel. Det borgerliga samhället eftersträvar på många sätt att förhindra att den känsla för jämlikhet, kamratskap och solidaritet som finns spontant hos en folkmajoritet kommer att sätta sin prägel på hela samhällslivet, vilket skulle leda till ändrade ekonomiska förhållanden, fördjupa demokratin och förutsätta att överklassens makt bryts.
Monarkin tjänar i propagandan som ett medel att sprida glans åt överheten, åt dess livshållning och åt föreställningen att somliga är förmer än andra. Ett avskaffande av monarkin innebär övergång till ett statsskick som i sig eller till sin natur icke behöver utgöra en socialt konserverande kraft.
3. Statschefen bör vara väl förankrad i landets politiska liv
Statschefens uppgifter är mycket grannlaga. Hon eller han utgör en av nationens viktigaste representanter. Som sådan bör vederbörande ha en djup kännedom om folkets liv, om folkorganisationerna och om landets politiska system och förhållanden. En skyddad uppväxt som ger mycket få möjligheter till kontakter med vanligt folks verkliga problem och omöjliggör reella påtagbara erfarenheter av nationens sociala och politiska villkor kan bara ge teoretiska föreställningar om dessa.
Det krävs en bred erfarenhet för att på ett effektivt, ändamålsenligt och reellt sätt kunna representera nationen. Därför bör statschefen utses bland personer med sådan erfarenhet och ett brett folkligt och politiskt förtroende. Den person som utses till talman för riksdagen bör ha dessa egenskaper. Det ligger i vår parlamentariska tradition att talmannen har ett gott anseende i alla politiska läger. Riksdagens talman bör därför vara rikets statschef.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att såsom vilande anta följande som motionärernas förslag betecknade förslag till lag om ändring i regeringsformen (se bilaga),
2. att riksdagen beslutar att såsom vilande anta förslaget -- i överensstämmelse med ovan föreslagen ändring i regeringsformen 1 kap. 3 § -- att successionsordningen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till följdändringar i lagtext i övrigt och till reglering av andra förhållanden som kan föranledas av beslut om övergång till republik.
Stockholm den 23 januari 1994 Gudrun Schyman (v) Berith Eriksson (v) Bertil Måbrink (v) Rolf L Nilson (v) Björn Samuelson (v) Lars Werner (v) Eva Zetterberg (v)
Förslag till lag om ändring i regeringsformen Bilaga Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen dels att 5 kap. 5 och 7 §§ skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 3 och 5 §§, 5 kap. 2--4 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse: Nuvarande lydelse Motionärernas förslag 1 kap. 3 §
Regeringsformen, successions- ordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. Regeringsformen, yttrandefri- hetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen är rikets grundlagar.
5 § Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets statschef. Riksdagens talman är rikets statschef. Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om drottning är statschef, gälla henne. 5 kap. 2 §
Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt tjugofem år. Han får icke samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot. Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare. Hon eller han får icke samtidigt vara statsråd. Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes. Statschefen skall samråda med statsministern, innan hon eller han reser utrikes.
3 § Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare, fullgöra statschefens uppgifter. Är riksdagens talman av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef, inträder den av riksdagens vice talmän, som är närmast i rang och ej är förhindrad, för att såsom tillförordnad statschef fullgöra statschefens uppgifter.
4 § Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare. Avlider riksdagens talman fullgörs statschefsfunktionen av den av riksdagens vice talmän som är närmast i rang och ej är förhindrad, till dess nyval av talman företagits. Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu ej fyllt tjugofem år.
Nuvarande lydelse Motionärernas förslag
5 § Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad att fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem, skall regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen bestämmer, om konungen skall anses ha avgått.
6 § Riksdagen kan utse någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 3 eller 4 § kan tjänstgöra. Om riksdagens talman och vice talmän är förhindrade att tjänstgöra skall, så länge hindret består, som tillförordnad statschef tjänstgöra den av riksdagens ledamöter som längst tid har varit ledamot av riksdagen. Talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra.
7 § Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej åtalas för sina gärningar som statschef.