med anledning av prop. 1993/94:115 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor
Den del av propositionen där det föreslås att allmänna
val skall hållas vart fjärde år i stället för som i dag vart tredje
år bör bejakas. Nu gällande regler om treåriga valperioder
har visat sig olyckliga avseende regeringars möjligheter att
styra landet.
Kortsiktigt impopulära men långsiktigt absolut
nödvändiga beslut har fått vika för andra intressen. Alltför
länge har politiker av olika skäl tvingats ta hänsyn till att
nästa val snabbt infaller och då inte kunnat enats om det
kraftfulla agerande som ibland är nödvändigt. Egentligen
borde valperioderna utsträckas ytterligare, men låt oss nu
först utvärdera det praktiska resultatet av det i
propositionen lagda förslaget.
Däremot borde riksdagen visa mer klarhet avseende
motiven för ett annat förslag i propositionen, nämligen det
som handlar om ett ökat inslag av personval. Det saknas
helt i propositionen argument som talar om varför ett ökat
personvalsinslag är betydelsefullt.
Utomlands förekommer ofta personval i större eller
mindre omfattning. Jag förutsätter att
Personvalskommittén, vars betänkande Ökat personval
(SOU 1993:21) som är grunden till propositionen, noga
analyserat för- och nackdelar med personval. Tyvärr finns
inget sådant refererat i propositionen.
Självfallet är det av yttersta vikt att medborgarnas
engagemang för politisk verksamhet är omfattande. Om
detta ökar genom införandet av personval är det förvisso
positivt. Men med tanke på den erfarenhet som finns i andra
länder kan det finnas skäl till vissa frågor.
Enligt uppgift är inte valdeltagandet generellt sett större
i länder med mera inslag av personval än vad som gäller hos
oss i dag. I stället verkar det finnas tendenser vilka talar för
att ju större personvalsinslaget är, desto mindre blir
valdeltagandet. Ett högt valdeltagande i fria och allmänna
val borde rimligtvis vara ett korrekt mått på medborgarnas
politiska engagemang och intresse.
Då man följer den politiska debatten i olika länder, där
personvalsinslaget är markant, går det inte att undgå att
notera förekomsten av t.ex. korruption och ekonomiskt
beroende av bidragsgivare. I Sverige har vi sedan länge haft
som regel att politiker inte skall påverkas, men väl
informeras av enskilda, företag och organisationer. Mot
bakgrund av information om vad som förekommer i länder
där ett större personvalsinslag finns jämfört med här
gällande förhållande går det inte att utesluta att politikerna
riskerar att bli mindre oberoende.
Jag förutsätter att utskottet vid behandling av denna
motion i betänkandet redogör för de fördelar som kan
vinnas med ett ökat inslag av personval.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en analys av fördelarna med ett
ökat personvalsinslag.
Stockholm den 21 januari 1994
Sten Andersson (m)
i Malmö