Enligt Rikspolisstyrelsen förövades under år 1991
sammanlagt 331 rån mot post, bank och värdetransporter.
220 av dessa rån var beväpnade. Motsvarande siffror för
1992 var 401 rån varav 256 beväpnade. Antalet rån mot
butiker var 397 under år 1991 varav 231 beväpnade.
Motsvarande siffror under år 1992 var 487 rån varav 225
beväpnade.
Trenden är i högsta grad oroande. Under år 1993 synes
antalet rån komma att minska men detta lär ha sin grund i
att flera rån klarats upp och rånarna således nu avtjänar sina
straff. Men vi läser nästan dagligen om rån mot butiker och
banker ofta med minst sagt obehagliga konsekvenser för de
människor som funnits på eller i närheten av brottsplatsen.
Att något måste göras inser alla. Men sedan tvekar vi.
Vi har olika uppfattningar om brottspåföljder, hur vi ska
värna om brottsoffren m.m. Det är nu dags att minska det
personliga integritetsskyddet vid bevakning av allmän plats
utanför butiker, bank- och postlokaler om detta förväntas
leda till ett minskat antal rån av butiker, postkontor och
banker.
Lagen medger hastighetsövervakning av trafiken med
övervakningskamera utan att integritetsskyddet åberopas.
Samhällsintresset kan väl inte vara mindre när det gäller att
förhindra brott i lokaler där det förvaras mycket pengar.
Skillnaden vad avser kravet på integritet -- mellan att filmas
i trafiken eller utanför banken, posten eller butiken -- är
svår att se.
Länsstyrelserna prövar enligt lagen om
övervakningskameror (SFS 1990:484) ansökningar om
tillstånd att nyttja övervakningskameror. Den som bryter
mot tillståndskravet kan straffas till fängelse i högst 1 år.
Offentliga uttalanden
Eftersom bankerna inte medges nyttja
övervakningskameror utanför sina lokaler lyckas man
mycket sällan identifiera rånare i Sverige. Detta läser man
i pressen dagarna efter det otäcka bankrånet i Hörby då en
6-årig pojke sköts till döds.
Tillstånd till videoövervakning på plats dit allmänheten
har tillträde medges nästan aldrig. Skyddet av den
personliga integriteten har ansetts så väsentligt att banker
och butiker endast beviljats tillstånd till videofilmning inne
i banklokalen.
Bankmannaförbundet har länge krävt en ändring av
gällande bestämmelser. Man kräver nu ånyo konkreta
åtgärder. Risken att bli upptäckt om man rånar en bank är
alldeles för liten säger t ex förbundsordföranden Rolf Blom.
Även Rikspolisstyrelsen kräver förändringar.
Rikspolischefen Björn Eriksson har i pressen uttalat att det
är mycket viktigt att reglerna nu ändras. Enligt Eriksson är
det i de flesta andra länder tillåtet att bevaka gatan utanför
banker och butiker. Detta gör det mycket lättare att klara
upp rån. Polisen vet att de flesta rånare inte sätter på sig
rånarluvor förrän de är nästan framme vid lokalen eftersom
de inte vill väcka för mycket uppmärksamhet.
Lagen om övervakningskameror
Gällande bestämmelser återfinns i lag om
övervakningskameror m.m. (SFS 1990:484). Av lagens 5 §
framgår att tillstånd får meddelas endast om sökanden kan
anses ha ett befogat intresse av att få använda
övervakningskamera och att detta intresse inte lika väl kan
tillgodoses på något annat sätt. I 6 § anges att om sökanden
har särskilt behov därav så kan tillståndet förenas med rätt
till t ex videoinspelning.
Det hävdas att många butiksägare tröttnat dels på alla
snatterier, stölder och rån, dels på länsstyrelsernas
restriktivitet att lämna tillstånd för videoövervakning och
därför monterat in illegal övervakning. Den dag en sådan
butiksägare går till polisen med videofilmade bevis riskerar
han/hon själv åtal för sin förseelse.
För att minska brottsligheten i banker och butiker samt
på postkontor bör kameraövervakning få ske utanför
sådana lokaler. Av erfarenhet från andra länder vet man att
sådan kameraövervakning leder till färre brott.
Kameraövervakning med rätt till videoinspelning
Nuvarande lagstiftning och därav föranledda anvisningar
bör ändras så att en generösare bedömning tillämpas i
tillståndsgivningen för att som det anges i lagtexten till 6 §
''med någon teknisk anordning behandla eller bevara bilder,
som tas upp av kameran''. Det bör också finnas möjlighet
till videoinspelning med ljudupptagning inomhus. En
kombination av bild och ljud kan göra det lättare att i
efterhand spåra en brottsling.
Kameraövervakning utan möjlighet till videoinspelning
Kameraövervakning som utförs utan möjlighet att
bevara bilden bör få ske utan särskilt tillstånd. Kunderna
måste dock självfallet upplysas om kameraövervakningen i
enlighet med vad som anges i lagens ( SFS 1990:484) 3 §.
Integritetsskyddet vid utomhusbevakning
Integritetsskyddet måste vägas mot allmänintresset att
skydda butiker, banker och postlokaler mot rån. Vi anser
att samhället måste acceptera det minskade personliga
integritetskydd som följer av fast utomhusbevakning vid nu
nämnda lokaler. Vi föreslår därför att lagens 4 § utökas med
ytterligare en punkt (punkt 4) som innebär att särskilt
tillstånd inte erfordras för övervakningskamera som
används på allmän plats för övervakning av entréer till post-
och banklokaler samt till butiker.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
lagstiftningen angående övervakningskameror att endast
videoinspelad kameraövervakning kräver tillstånd,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
lagstiftningen angående övervakningskameror att sådana
kameror kan användas i ökad utsträckning för bevakning av
butiker, banker och postlokaler,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
lagstiftningen angående övervakningskameror att särskilt
tillstånd inte erfordras för bevakning av allmän plats utanför
butiks-, bank- eller postlokal.
Stockholm den 11 januari 1994
Lars Moquist (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)