Enligt Rikspolisstyrelsen förövades under år 1991 sammanlagt 331 rån mot post, bank och värdetransporter. 220 av dessa rån var beväpnade. Motsvarande siffror för 1992 var 401 rån varav 256 beväpnade. Antalet rån mot butiker var 397 under år 1991 varav 231 beväpnade. Motsvarande siffror under år 1992 var 487 rån varav 225 beväpnade.
Trenden är i högsta grad oroande. Under år 1993 synes antalet rån komma att minska men detta lär ha sin grund i att flera rån klarats upp och rånarna således nu avtjänar sina straff. Men vi läser nästan dagligen om rån mot butiker och banker ofta med minst sagt obehagliga konsekvenser för de människor som funnits på eller i närheten av brottsplatsen.
Att något måste göras inser alla. Men sedan tvekar vi. Vi har olika uppfattningar om brottspåföljder, hur vi ska värna om brottsoffren m.m. Det är nu dags att minska det personliga integritetsskyddet vid bevakning av allmän plats utanför butiker, bank- och postlokaler om detta förväntas leda till ett minskat antal rån av butiker, postkontor och banker.
Lagen medger hastighetsövervakning av trafiken med övervakningskamera utan att integritetsskyddet åberopas. Samhällsintresset kan väl inte vara mindre när det gäller att förhindra brott i lokaler där det förvaras mycket pengar. Skillnaden vad avser kravet på integritet -- mellan att filmas i trafiken eller utanför banken, posten eller butiken -- är svår att se.
Länsstyrelserna prövar enligt lagen om övervakningskameror (SFS 1990:484) ansökningar om tillstånd att nyttja övervakningskameror. Den som bryter mot tillståndskravet kan straffas till fängelse i högst 1 år.
Offentliga uttalanden
Eftersom bankerna inte medges nyttja övervakningskameror utanför sina lokaler lyckas man mycket sällan identifiera rånare i Sverige. Detta läser man i pressen dagarna efter det otäcka bankrånet i Hörby då en 6-årig pojke sköts till döds.
Tillstånd till videoövervakning på plats dit allmänheten har tillträde medges nästan aldrig. Skyddet av den personliga integriteten har ansetts så väsentligt att banker och butiker endast beviljats tillstånd till videofilmning inne i banklokalen.
Bankmannaförbundet har länge krävt en ändring av gällande bestämmelser. Man kräver nu ånyo konkreta åtgärder. Risken att bli upptäckt om man rånar en bank är alldeles för liten säger t ex förbundsordföranden Rolf Blom.
Även Rikspolisstyrelsen kräver förändringar. Rikspolischefen Björn Eriksson har i pressen uttalat att det är mycket viktigt att reglerna nu ändras. Enligt Eriksson är det i de flesta andra länder tillåtet att bevaka gatan utanför banker och butiker. Detta gör det mycket lättare att klara upp rån. Polisen vet att de flesta rånare inte sätter på sig rånarluvor förrän de är nästan framme vid lokalen eftersom de inte vill väcka för mycket uppmärksamhet.
Lagen om övervakningskameror
Gällande bestämmelser återfinns i lag om övervakningskameror m.m. (SFS 1990:484). Av lagens 5 § framgår att tillstånd får meddelas endast om sökanden kan anses ha ett befogat intresse av att få använda övervakningskamera och att detta intresse inte lika väl kan tillgodoses på något annat sätt. I 6 § anges att om sökanden har särskilt behov därav så kan tillståndet förenas med rätt till t ex videoinspelning.
Det hävdas att många butiksägare tröttnat dels på alla snatterier, stölder och rån, dels på länsstyrelsernas restriktivitet att lämna tillstånd för videoövervakning och därför monterat in illegal övervakning. Den dag en sådan butiksägare går till polisen med videofilmade bevis riskerar han/hon själv åtal för sin förseelse.
För att minska brottsligheten i banker och butiker samt på postkontor bör kameraövervakning få ske utanför sådana lokaler. Av erfarenhet från andra länder vet man att sådan kameraövervakning leder till färre brott.
Kameraövervakning med rätt till videoinspelning
Nuvarande lagstiftning och därav föranledda anvisningar bör ändras så att en generösare bedömning tillämpas i tillståndsgivningen för att som det anges i lagtexten till 6 § ''med någon teknisk anordning behandla eller bevara bilder, som tas upp av kameran''. Det bör också finnas möjlighet till videoinspelning med ljudupptagning inomhus. En kombination av bild och ljud kan göra det lättare att i efterhand spåra en brottsling.
Kameraövervakning utan möjlighet till videoinspelning
Kameraövervakning som utförs utan möjlighet att bevara bilden bör få ske utan särskilt tillstånd. Kunderna måste dock självfallet upplysas om kameraövervakningen i enlighet med vad som anges i lagens ( SFS 1990:484) 3 §.
Integritetsskyddet vid utomhusbevakning
Integritetsskyddet måste vägas mot allmänintresset att skydda butiker, banker och postlokaler mot rån. Vi anser att samhället måste acceptera det minskade personliga integritetskydd som följer av fast utomhusbevakning vid nu nämnda lokaler. Vi föreslår därför att lagens 4 § utökas med ytterligare en punkt (punkt 4) som innebär att särskilt tillstånd inte erfordras för övervakningskamera som används på allmän plats för övervakning av entréer till post- och banklokaler samt till butiker.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagstiftningen angående övervakningskameror att endast videoinspelad kameraövervakning kräver tillstånd,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagstiftningen angående övervakningskameror att sådana kameror kan användas i ökad utsträckning för bevakning av butiker, banker och postlokaler,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagstiftningen angående övervakningskameror att särskilt tillstånd inte erfordras för bevakning av allmän plats utanför butiks-, bank- eller postlokal.
Stockholm den 11 januari 1994 Lars Moquist (nyd) Ulf Eriksson (nyd)