Mot bakgrund av att titeln ''advokat'' är lagligt skyddad
och att advokater har en offentligrättslig ställning kan och
skall höga krav ställas på deras yrkesutövning. Det kan
därför inte accepteras att medlemmar av en av samhället på
detta sätt skyddad yrkesgrupp vid uppenbara övertramp
skall få behålla och använda sig av advokattiteln. Man kan
fråga sig: All den ekonomiska brottslighet som nu avslöjas i
samband med de miljardförluster bankerna gjort, hade den
varit möjlig att genomföra utan hjälp av bl.a. skickliga
advokater? Åtskilliga advokater figurerar ju i de
brottsutredningar som just nu pågår med anledning av
bankskandalerna. Ca 20 miljarder kronor av bankernas
förluster är resultat av kriminella handlingar av typen
invecklade skalbolagsaffärer och liknande. En advokat
uppges av åklagare ha tjänat mer än 5 miljoner kronor på
att genomföra ett 100-tal skalbolagsaffärer i Västsverige.
Man har rätt att kräva en högre etik av en advokat.
Under flera års tid har en livlig debatt om verksamheten
inom advokatsamfundets disciplinnämnd förts i pressen
som klart belyst att vissa problem förekommer vad gäller
tillsynen av advokatkåren.
Sedan 1948 har advokatsamfundet stadgar som fastställs
av regeringen. Tillsynen över advokatväsendet utövas av
styrelsen. En väsentlig del av tillsynen hänför sig till den
disciplinära verksamheten.
När en anmälan mot en advokat görs hos
advokatsamfundet eller annars fråga om åtgärd mot en
advokat uppkommer, är det i första hand styrelsen som tar
upp ärendet. Om styrelsen finner att en disciplinär åtgärd --
uteslutning ur samfundet, varning, straffavgift och
erinran -- inte är påkallad, får styrelsen avgöra ärendet. I
annat fall skall ärendet hänskjutas till samfundets
disciplinnämnd. Även justitiekanslern (JK) har
befogenheter att hos styrelsen påkalla åtgärd mot en
advokat. Disciplinnämnden består av en ordförande, en
vice ordförande och sju andra ledamöter. Ordförande, vice
ordförande och fem av ledamöterna är advokater medan två
ledamöter sedan 1982 är offentliga representanter utsedda
av regeringen.
Rubriker i pressen som ''Konkursförvaltaren deltog själv
i bankhärvan'', ''Kändisadvokat smugglar brev ur häktet'',
''Advokaten skrev själv testamentet'', ''Advokat åsidosätter
sina plikter som bouppteckningsförrättare'', osv. visar att
det inte alltid står rätt till hos advokaterna.
Vi vill emellertid i detta sammanhang framhålla att det
stora flertalet advokater följer gällande regler och iakttar
god advokatsed. Den centrala ställning som advokaterna
har inom rättssystemet och det förhållandet att deras
betydelse på senare år har stärkts i olika avseenden, bl.a.
på rättshjälpsområdet och när det gäller
konkursförvaltning, innebär dock att allmänheten har
anledning att ställa mycket höga krav på utövare av
advokatyrket. Det är symptomatiskt att advokatsamfundet
i sitt rättssäkerhetsprogram ägnar betydande utrymme åt
''det minskade förtroendet'' för domstolarna och
myndigheterna men inte med en mening diskuterar det
minskade förtroendet för advokaterna.
Mot bakgrund av bl.a. händelser av det slag som ovan
refererats och den allmänna diskussion som har förts är det
enligt vår mening synnerligen angeläget att
disciplinnämndens sammansättning ändras för att
allmänhetens och myndigheternas tilltro till advokaternas
yrkesutövning skall bestå. Visserligen genomfördes 1982
bl.a. som ett resultat av en motion av dåvarande
riksdagsledamoten Stig Gustafsson m.fl. den ändringen av
disciplinnämnden att till denna knöts två s.k. offentliga
representanter. Redan när denna ändring gjordes anförde
justitieminister Petri i prop. 1981/82:57 bl.a. följande:
Det torde inte råda någon tvekan om att den
organiserade och ekonomiska brottsligheten i viss
utsträckning bedrivs med hjälp av rådgivning och
vägledning av olika experter, däribland jurister.
Han anförde vidare:
Advokatkåren har en central ställning i samhället och det
är av stor vikt att både allmänheten och myndigheterna har
tilltro till advokaternas yrkesutövning. Som jag senare skall
återkomma till finns det visserligen all anledning att hysa
förtroende för det sätt på vilket advokatsamfundet utövar
tillsyn över sina medlemmar. Trots detta finns det bl.a. mot
bakgrund av den allmänna diskussion som har förts skäl att
överväga behovet av åtgärder för att ytterligare motverka
att advokater, som i sin yrkesutövning på olika sätt kan
komma i kontakt med organiserad brottslighet, medvetet
eller omedvetet underlättar sådan brottslighet.
Detta uttalande har alltjämt sin giltighet. Man kan bara
beklaga att den reform som 1982 företogs blev en
halvmesyr, dvs. advokatsamfundets stadgar ändrades
endast på det sättet att två offentliga representanter
tillfördes disciplinnämnden. Nämndens avgöranden
innefattar inte sällan etiska bedömningar där det kan ha ett
särskilt värde att lekmannasynpunkter förs fram.
Av nu anförda skäl anser vi att disciplinnämndens
sammansättning bör förändras på så sätt att majoriteten av
ledamöterna skall vara offentliga representanter samt att
som ordförande utses en högt kvalificerad domare.
Samhällsrepresentanterna och ordföranden skall utses av
regeringen.
Här kan även en jämförelse göras med förhållandena i
Danmark. Det danska advokatsamfundets disciplinnämnd
(advokatnämnden) består av en ordförande och två vice
ordförande vilka samtliga skall vara domare samt av
ytterligare 15 ledamöter. Av dessa utses sex, som inte får
vara advokater, av regeringen medan nio väljs bland
medlemmarna i det danska advokatsamfundet. De sex
lekmännen skall representera det allmänna och särskilt
säkra samfundets intressen i förbindelse med
handläggningen av advokatnämndens uppgifter, bl.a.
fastläggandet av hur advokater skall uppfylla kravet på att
handla i överensstämmelse med god advokatsed.
Denna ordning existerar i Danmark sedan 1982 och det
kan framhållas att det danska advokatsamfundet från
början ställde sig bakom sammansättningen av nämnden
och anser att den fungerar utmärkt.
Vi anser det naturligt att man ser över de regler som
gäller för advokater i detta hänseende på samma sätt som
redan har skett när det t.ex. gäller revisorer. Det kan också
nämnas att det finns andra yrkeskårer som har liknande
nämnder men med en annan sammansättning. Vi tänker här
på Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd och Pressens
Opinionsnämnd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ändrade stadgar för
Advokatsamfundets disciplinnämnd.
Stockholm den 15 januari 1994
Kurt Ove Johansson (s)
Oskar Lindkvist (s)