Sverige skall vara ett gott och tryggt land att leva i för
det uppväxande släktet. Vårt land och den dåvarande
statsministern Ingvar Carlsson tog initiativ till att förelägga
FN en konvention om barns rättigheter. Vi har varit ett
föregångsland i många avseenden.
Vår lagstiftning måste dock tydligare, än vad som nu är
fallet, markera att sexuella övergrepp mot minderåriga är
att betrakta som ett grovt brott. Man känner i dag till genom
olika vetenskapliga undersökningar vilka följdverkningar
och skador som barn drabbas av. Fysiska skador och
psykiska men för livet är vanliga. Lika så vet man att
människor som hamnar i prostitution eller i sin tur kränker
barn själva ofta utsatts för sexuella övergrepp i låg ålder.
Sexuella övergrepp bedöms efter olika kriterier. Man kan
dömas för grovt sexuellt utnyttjande om barnet inte gör
motstånd. Enligt Högsta Domstolen måste ett visst våld ha
förelegat för att någon skall dömas för våldtäkt. Även om
fysiskt våld inte alltid förekommer beroende på att ett litet
barn inte förstår och kan överblicka situationen är det alltid
fråga om psykiskt övervåld. Om man är släkt med barnet
döms man för sexuellt utnyttjande. I övriga fall döms man
för sexuellt umgänge med barn. Detta brott har en lägre
straffsats.
Vi anser att lagen bör ändras så att sexuella övergrepp
mot barn generellt bedöms som sexuellt utnyttjande och att
straffskalan anpassas efter den för våldtäkt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av lagstiftningen som
rör sexuella övergrepp på barn.
Stockholm den 25 januari 1994
Catarina Rönnung (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Elvy Söderström (s)