Vänsterpartiet har sedan lång tid drivit krav på kraftfulla
åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. För
Vänsterpartiet är detta en fråga om lag och rättvisa. På
senare tid har vi kunnat konstatera att våra uppfattningar
delas av allt fler. Krav på resoluta insatser mot den
ekonomiska brottsligheten ställs från allt fler grupper. I
årets budgetproposition finns vissa tecken på att regeringen
äntligen börjar inse hur ytterst allvarligt läget är på detta
område. Det är positivt, men åtgärderna är fortfarande helt
otillräckliga i förhållande till vad som krävs.
För två år sedan överlämnade Riksåklagaren och
Rikspolisstyrelsen en gemensam utredning angående vissa
frågor om ekonomisk brottslighet till regeringen. Dessa
myndigheter har insett frågans allvar. Deras analys av
vikten av att angripa den ekonomiska brottsligheten är så
insiktsfull att den förtjänar att citeras också i årets motion. I
sina allmänna utgångspunkter säger man i utredningen bl.a.
följande:
Något som inte går att mäta ekonomiskt är de allmänna
effekter som en alltmer utbredd ekonomisk kriminalitet kan
ge upphov till. Näringsidkare som driver sin verksamhet
under lagliga former riskerar redan i dag att bli
utkonkurrerade av oseriösa näringsidkare som sätter sig
över bl.a. skatte-, miljö- och arbetarskyddslagstiftningen.
Om bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten
eftersätts kan läget snabbt försämras ytterligare och
innebära en hämsko på den seriösa näringsverksamheten. I
första hand är det den stora mängd mindre företag och
näringsidkare som drabbas, samtidigt som de torde ha de
sämsta förutsättningarna att bära oväntade förluster. Om
den ekonomiska brottsligheten får fäste mer allmänt
riskerar på sikt hela branscher att snedvridas
konkurrensmässigt. Detta kan få indirekta effekter för hela
samhället genom t.ex. ökade kostnader för varor och
tjänster.
Förutom de samhällsekonomiska effekterna drabbas
alltså många enskilda direkt av den ekonomiska
kriminaliteten som den i dag ter sig. Det är fråga om en vid
krets av personer som kan drabbas. Leverantörer, långivare
och andra som gör stora förluster genom brott mot
borgenärer kan tvingas inskränka sin egen verksamhet och
i sämsta fall t.o.m. gå i konkurs. Kunder får inte de varor
eller tjänster de betalat för och arbetstagare förlorar sitt
arbete genom att företag går omkull. Bedrägerier,
förskingringar och svindlerier inom ramen för
näringsverksamhet drabbar ofta ett stort antal enskilda eller
näringsidkare. Alla dessa grupper har rätt att kräva av
samhället att brottsligheten utreds och att lagföring
kommer till stånd.
Även i de fall där skadan drabbar staten t.ex. vid
skattebrott, kommer ytterst skadan att få betydelse för alla
medborgare. Som exempel kan nämnas att de 5 000
skalbolag som förekommer hos kronofogdemyndigheterna,
och av vilka flertalet i någon form ingår i härvor av mycket
omfattande ekonomisk kriminalitet, är restförda för skatter
och avgifter m.m. med sammanlagt drygt sex miljarder
kronor.
Det som här anförts av Riksåklagaren och
Rikspolisstyrelsen visar att den ekonomiska brottsligheten
ingalunda bara drabbar det allmänna utan att den till
syvende och sist slår med full kraft mot enskilda och mot
företag. Vänsterpartiet kan till fullo instämma i
Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens bedömning.
Det aktuella läget
I Vänsterpartiets motion om ekonomisk brottslighet i
januari 1993 hänvisades till ett uttalande från advokaten
Rolf Åbjörnsson, som är ordförande för
konkursförvaltarna. Åbjörnsson sade att hans intryck var
att kampen mot den ekonomiska brottsligheten givits upp
och att ekobrotten nu var ett direkt hot mot det civiliserade
samhällets överlevnad.
Därefter har Åbjörnsson på nytt yttrat sig i frågan i
samband med en utfrågning om den ekonomiska
brottsligheten anordnad av justitieutskottet och sagt:''
Läget är helt oförändrat. Möjligen är det nu värre ute på
fältet än det var när vi började. Självfallet är det så. Detta
är som en präriebrand. Det blir bara värre och värre om
man inte gör någonting. Det borde möjligen stämma till
eftertanke om huruvida man skulle öka handlingstakten.''
Hotell- och restauranganställdas förbund har kunnat
konstatera att s.k. beskyddarverksamhet breder ut sig
alltmer i restaurangbranschen. Nu rekryteras våldsverkare
från landets fängelser för denna typ av brott. Svart
arbetskraft och fiffel med skatten är snarare regel än
undantag.
Dan Magnusson, som forskar om ekonomisk
brottslighet vid Brottsförebyggande rådet, sade i en
tidningsintervju den 8 januari i år: ''Den ekonomiska
brottsligheten är ett hot mot marknadsekonomin. Det är
inte bara välfärdssystemet och den sociala rättvisan som
hotas utan också den privata äganderätten och därmed hela
det kapitalistiska systemet.''
Denna beskrivning kunde göras oerhört mycket längre.
Regeringen har förlorat kontrollen över utvecklingen och
hittills har den inte visat vilja eller kraft att vidta nödvändiga
åtgärder.
Den pågående utvecklingen innebär att lagstiftningens
moralbildande funktion snabbt håller på att luckras upp.
Det som under lång tid mödosamt byggts upp raseras på
kort tid.
Åtgärder
Polisen
Ekorotlarna
En viss förbättring har skett under 1993 genom att
rikskriminalens ekorotel och ekoroteln i Stockholms
polisdistrikt fått personalförstärkningar. Vänsterpartiet
välkomnar detta som ett första steg i rätt riktning. Men med
hänsyn till det katastrofala läget måste ytterligare kraftfulla
satsningar göras.
Rikspolisstyrelsen bör tillföras ytterligare medel för fyra
polismanstjänster och två tjänster som ekonomer vid
Rikskriminalens ekorotel, tio polismanstjänster och fem
tjänster som ekonomer vid ekoroteln i Stockholm, åtta
polismanstjänster och fyra tjänster som ekonomer vid
ekoroteln i Göteborg och sex polismanstjänster och tre
tjänster som ekonomer vid ekoroteln i Malmö.
Enligt Vänsterpartiets mening bör riksdagen anslå
medel för dessa förstärkningar av ekorotlarna med 100
miljoner kronor.
Åklagarna
Riksåklagaren har i en skrivelse till regeringen 931108
förklarat att åklagarväsendet håller på att bli den trånga
sektorn vid bekämpningen av ekonomisk brottslighet.
Tillskottet av 30 åklagare för att bekämpa ekonomisk
brottslighet behövs därför i sin helhet under kommande
budgetår. Därför bör ytterligare 15 miljoner kronor tillföras
under anslaget i bil. 3, C 2.
Styrning av resursanvändningen
Systemet med fri resursanvändning som infördes för
polisen 1985 har lett till att framför allt de lokala
polismyndigheterna prioriterat annan verksamhet framför
bekämpningen av ekonomisk brottslighet.
Rikspolisstyrelsen bör av statsmakterna ges erforderliga
styrmedel för att kunna styra resursanvändningen inom
ekobrottsområdet.
Skatteväsendet
En väl fungerande skatteförvaltning ger alla medborgare
möjlighet till en likformig och rättvis behandling.
Skattemyndigheternas kontrollverksamhet leder varje
år till att avsevärda belopp tillförs statskassan. Regeringen
bedömde i kompletteringspropositionen (prop 1992/93:150)
att en förstärkning av skattemyndigheternas
kontrollverksamhet med omkring 200 miljoner kronor om
året skulle ge skatteintäkter motsvarande fyra miljarder
kronor.
Riksskatteverket gör i sin anslagsframställan en något
mer försiktig bedömning av skatteintäkterna vid en sådan
förstärkning av kontrollverksamheten. Man bedömer
skatteintäkterna till två till tre miljarder kronor, då har
hänsyn också tagits till de preventiva effekterna. Det
betyder ändå ett utfall på tio gånger de satsade resurserna.
Det är tveksamt om det finns någon annan statlig
verksamhet som genererar sådana intäkter i förhållande till
satsningen.
Till detta kommer att skattemyndigheternas arbete ger
en förutsättning för att de skattskyldiga som betalat in för
höga skatter snabbt skall få dessa återbetalda.
Skattekontrollen är vidare ett näringspolitiskt instrument
som skall garantera att ingen verksamhet utsätts för en
konkurrens som bygger på skattefusk och
skatteundandragande.
Riksskatteverket omnämner i sitt anslagsäskande att ett
stort antal förändringar av skattesystemet har föreslagits
eller aviserats. Verket konstaterar vidare att förändringarna
i stor utsträckning leder till att skattelagstiftningen
kompliceras och betonar vikten av att administrativa
överväganden beaktas vid utformningen av nya
skatteförslag. Vänsterpartiet delar denna uppfattning och
tar den oro som verket uttrycker, för den alltmer ökande
komplexiteten i skattesystemet, på största allvar. I
Vänsterpartiets skattemotion till årets budgetproposition
lämnar vi på en rad punkter förslag till mer enhetliga och
lättöverskådliga skatter.
För att skattemyndigheterna skall kunna fullfölja den av
regeringen aviserade utbyggnaden av skattekontrollen har
Riksskatteverket äskat 150 miljoner kronor för budgetåret
1994/95. Tyvärr anvisar regeringen endast 100 miljoner
kronor under budgetåret.
Vi menar att det tillskott som Riksskatteverket begärt är
väl använda pengar inte minst mot bakgrund av vissa av de
skattelättnader som den borgerliga riksdagsmajoriteten
genomdrivit och som ger utrymme för ökade
manipulationer med syfte att minimera skatteunderlaget.
Generalklausulen
Riksdagen har beslutat att avskaffa den s.k.
generalklausulen mot skattebrott fr.o.m. 1 januari 1993.
Detta motiverades med att lagen stärkt det allmännas
ställning gentemot den enskilde på ett sätt som inte är
rimligt i ett rättssamhälle. Dessutom skulle lagen medfört
svårigheter för den enskilde att bedöma
skattekonsekvenserna av olika rättshandlingar.
I betänkandet av Skatteflyktsutredningen (SOU
1989:81) gjordes en genomgång av utländsk rätt på detta
område. Av de sex länder som studerats visade det sig att
fem hade liknande generalklausuler mot skatteflykt som
den svenska. Det gällde Storbritannien, Finland, Kanada,
dåvarande Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike.
Samtliga dessa stater brukar normalt anses som
rättssamhällen.
I Sverige har det hittills ansetts som en god regel att
utvärdera om tillämpningen av den aktuella lagstiftningen
inneburit problem. I detta fall har Justitiekanslern vid två
tillfällen fått i uppdrag att granska tillämpningen av
skatteflyktslagen ur rättssäkerhetssynvinkel. JK har funnit
att tillämpningen av lagen präglats av stor försiktighet och
att det inte finns något stöd för antagandet att kraven på
rättssäkerhet och förutsebarhet åsidosatts.
I propositionen hävdades att lagen mot skatteflykt gör
att det allmännas ställning gentemot den enskilde stärks på
ett sätt som inte är rimligt. En genomgång av de domar där
lagen mot skatteflykt tillämpats ger föga stöd för denna
uppfattning. Det totala antalet domar gällande
skatteflyktslagen 1981--1988 är 41 och inte i något av dessa
fall har det påståtts att den enskildes rättssäkerhet
åsidosatts. Antalet förhandsbesked där skatteflyktslagen
ansetts tillämplig har under samma period varit 24, och inte
heller beträffande dessa har kritik framförts beträffande
rättssäkerheten.
Det finns därför starka skäl att riva upp beslutet att
avskaffa lagen mot skatteflykt. Avskaffandet av
generalklausulen mot skatteflykt var en felaktig åtgärd vid
fel tidpunkt. Riksdagen kan under våren 1994 rätta till
denna missbedömning genom att återinföra lagen mot
skatteflykt.
EES-avtalet
Riksdagen antog våren 1993 proposition 1992/93:207 om
lag mot penningtvätt. Lagen är avsedd att utgöra en
implementering av ett EG-direktiv (91/308 EEG) om
åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet
används för tvättning av pengar. Direktivet ingår i EES-
avtalet.
Tyvärr underlät regeringen och riksdagen att
implementera en avgörande del av direktivet, nämligen den
del som avser skyldigheten att särskilt föreskriva vilka
påföljder som skall gälla vid överträdelser av regler som
antagits på grund av direktivet.
När det gäller åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten är den annars så EU-positiva regeringen till
den grad passiv att man t.o.m. är beredd att bryta mot EES-
avtalet. Detta direktiv måste omgående implementeras på
ett korrekt och fullständigt sätt.
En specialkommission mot ekobrotten
I den tidigare nämnda utredningen av Riksåklagaren och
Rikspolisstyrelsen görs en genomgång av en lång rad
förändringar av gällande rätt som borde övervägas för att
försvåra ekonomisk brottslighet. Några av dessa förslag har
överlämnats till Aktiebolagskommittén, några andra förslag
bereds inom Finansdepartementet. Det är inte tillräckligt.
Det är nödvändigt att det snarast tillsätts en parlamentarisk
beredning, en specialkommission, med tydliga direktiv att
med utgångspunkt i RÅ och RPS utredning lägga förslag
om förändringar av gällande rätt inom civil-, närings-,
exekutions- och strafflagstiftningen i syfte att motverka den
ekonomiska brottsligheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om personella förstärkningar vid
rikskriminalens ekorotel och ekorotlarna vid
polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö,
2. att riksdagen under andra huvudtiteln, anslaget B 1,
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisar
100 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 564
528 000 kr,
3. att riksdagen under andra huvudtiteln, anslaget C 2,
till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar
15 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 569
948 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Rikspolisstyrelsen bör ges
erforderliga styrmedel för att kunna styra
resursanvändningen inom ekobrottsområdet,
5. att riksdagen för budgetåret 1994/95 under sjunde
huvudtiteln anslaget Riksskatteverket A 1 anvisar 50 000
000 kr utöver vad regeringen anslår eller således 406 296 000
kr,1
6. att riksdagen beslutar att återinföra lagen mot
skatteflykt,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fullständig
implementering av direktiv 91/308 EEG,
8. att riksdagen hos regeringen begär att en
parlamentarisk beredning (specialkommission) tillsätts som
får i uppdrag att göra en samlad översyn av relevant civil-,
närings-, exekutions- och strafflagstiftning för att motverka
ekonomisk brottslighet.
Stockholm den 24 januari 1994
Gudrun Schyman (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)
Lars Bäckström (v)
1 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till SkU