Brottsbalken stadgar strängare straff för den som riktar
kvalificerat våld mot den som fullgör någon form av
myndighetsutövning, än om motsvarande våld riktas mot
vem som helst. Syftet är främst att värna om samhällets
möjligheter att fullgöra sina uppgifter.
Brottet ''våld mot tjänsteman'' i brottsbalken 17:1 (BrB)
bygger på begreppet ''våld å person'' vilket bl.a. innefattar
den misshandel som finns beskriven i BrB 3:5.
Begreppet ''våld å person'' används också i brotten
''våldtäkt'' och ''rån''. I de senare stadgarna sägs dock att
lika med våld skall jämställas ''att försätta någon i vanmakt
eller annat sådant tillstånd''. Samma tillägg gäller även
vanlig misshandel i BrB 3:5. Detta kan betyda att den
utsatte bedövas, sövs eller neutraliseras med tårgas eller
bländning. Motsvarande tillägg eller förklaring finns
emellertid inte när det gäller våld mot tjänsteman.
Gösta Westerlund har i sin doktorsavhandling ''Våld mot
tjänsteman'' visat, att det inte varit meningen att det
förhöjda straffskyddet egentligen skulle omfatta de former
av misshandel som tillägget åsyftar, utan istället våld mot
tjänsteman. Hänsynen till den i regeringsformen inskrivna
legalitetsprincipen hindrar emellertid domstolarna att döma
för ''våld mot tjänsteman'' i nu avsedda fall trots att detta
synes klart ha varit meningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning
där man för brottet ''våld mot tjänsteman'' med ''våld å
person'' likställer ''att försätta någon i vanmakt eller annat
sådant tillstånd''.
Stockholm den 20 januari 1994
Ylva Annerstedt (fp)