Brottsbalken stadgar strängare straff för den som riktar kvalificerat våld mot den som fullgör någon form av myndighetsutövning, än om motsvarande våld riktas mot vem som helst. Syftet är främst att värna om samhällets möjligheter att fullgöra sina uppgifter.
Brottet ''våld mot tjänsteman'' i brottsbalken 17:1 (BrB) bygger på begreppet ''våld å person'' vilket bl.a. innefattar den misshandel som finns beskriven i BrB 3:5.
Begreppet ''våld å person'' används också i brotten ''våldtäkt'' och ''rån''. I de senare stadgarna sägs dock att lika med våld skall jämställas ''att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd''. Samma tillägg gäller även vanlig misshandel i BrB 3:5. Detta kan betyda att den utsatte bedövas, sövs eller neutraliseras med tårgas eller bländning. Motsvarande tillägg eller förklaring finns emellertid inte när det gäller våld mot tjänsteman.
Gösta Westerlund har i sin doktorsavhandling ''Våld mot tjänsteman'' visat, att det inte varit meningen att det förhöjda straffskyddet egentligen skulle omfatta de former av misshandel som tillägget åsyftar, utan istället våld mot tjänsteman. Hänsynen till den i regeringsformen inskrivna legalitetsprincipen hindrar emellertid domstolarna att döma för ''våld mot tjänsteman'' i nu avsedda fall trots att detta synes klart ha varit meningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning där man för brottet ''våld mot tjänsteman'' med ''våld å person'' likställer ''att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd''.
Stockholm den 20 januari 1994 Ylva Annerstedt (fp)