Ett resultat av biståndsministerns besök i Thailand för
ungefär ett år sedan och den debatt i riksdagen som ägde
rum i november år 1992, var Rikspolisstyrelsens uppdrag att
verka för ett ökat internationellt samarbete i syfte att
bekämpa svenska medborgares sexualbrott mot barn i
utlandet. Det ledde till att Rikspolisstyrelsen och Rädda
Barnen gjorde en gemensam kartläggning över eventuella
förutsättningar för att en svensk polissambandsman skulle
kunna verka för att bekämpa svenska medborgares sexuella
utnyttjande av barn i andra länder.
Antalet prostituerade barn i världen är högt. Enbart i
Bangkok och badorten Pattaya uppskattades år 1989 det
totala antalet prostituerade barn till en och en halv miljon
(Utrikespolitiska institutet, 1989).
Prostitutionsvågen i Thailand kom igång på allvar under
1960- och 1970-talen. En bidragande orsak var kriget i
Vietman. Amerikanska soldater gjorde permissionsresor
till regionens nöjeskvarter och hade med sig, efter lokala
förhållanden, enorma mängder pengar.
När Vietnamkriget tog slut år 1975, var sexindustrin väl
etablerad och den blev ett medel att locka turister.
Satsningen var framgångsrik och sedan mitten av 70-talet
har antalet turister femdubblats.
Under 70- och 80-talet började också västerländska
pedofiler och andra med sexuellt intresse av barn att söka
sig till Thailand. De upptäckte att alla slags sexuella tjänster
gick att köpa-- även små barn. För dem blev Thailand
tillsammans med bland annat Filippinerna och Sri Lanka en
fristad.
Den övervägande delen av barnsexturisterna är män,
även om det förekommer kvinnor. En relativt ny kategori
barnsexturister är de som tror att risken för att smittas av
HIV är mindre om den prostituerade är ung och därför
utnyttjar barn och ungdomar. Barns slemhimmor är sköra
och blir lätt säte för infektioner. Enligt uppgifter från den
tyska nyhetsbyrån DPA (februari 1993) har en
undersökning i Thailand visat att 70 % av de
barnprostituerade är HIV-positiva.
Könshandeln bygger alltmer på barnarov och
människohandel. Unga flickor från bergstammarna i norra
Thailand, Sydkina och Burma rövas bort och säljs som
slavar till den thailändska sexindustrin.
The Centre of the Protection of Children's Rights
(CPCR) är en ideell organisation som har förebyggande
verksamhet i några av stamfolkens byar. Den undervisar om
riskerna och föreslår alternativ. CPCR har även ett hem för
f.d. prostituerade.
Den thailändska regeringen har givit mer resurser till
provinserna för att angripa fattigdomsproblemet. Fler
polisräder har också gjorts mot barer och bordeller som
säljer barn. Lagstiftningen håller på att skärpas när det
gäller barnprostitutionen.
Tyvärr är korruptionen ett stort problem i kampen mot
sexualbrotten mot barn. CPCR hävdar att ungefär 10 % av
den lokala thailändska polisen själv är inblandad i
prostitutionsverksamheten.
Vi kristdemokrater vill i alla sammanhang värna om
människovärdet. Varje barn har rätt till ett liv i trygghet,
kärlek och respekt för sin person och sina känslor. Få barn
är så utsatta och sårbara som de som utsätts för sexuella
övergrepp.
Allt måste göras för att stoppa den vidriga
verksamheten. I artikel 34 i FN:s barnkonvention som
trädde i kraft i Sverige år 1990, åtar sig konventionsstaterna
att vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och
multilaterala åtgärder för att förhindra att ett barn förmås
eller tvingas att delta i olagliga sexuella handlingar.
Det är viktigt att dessa ohyggliga brott är straffbara,
oberoende av var de äger rum. Människors lika värde gäller
oavsett ålder, kön och nationalitet. För att kunna gripa
svenska sexturister, som gör sig skyldiga till övergrepp,
krävs ett bevismaterial från det land där brottet begåtts.
Sverige bör medverka i ett nordiskt och internationellt
samarbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att få till stånd en lagstiftning så
att principen om dubbelstraffbarhet implementeras
beträffande sexualbrott begångna av svenskar i utlandet, i
första hand Thailand.
Stockholm den 20 januari 1994
Margareta Viklund (kds)