Vi har i vår lagstiftning efter hand utvidgat de områden
som straffbelagts när det gäller handlingar och yttringar som
direkt eller indirekt är rasistiska eller diskriminerande mot
invandrare. I vissa andra typer av brott t.ex. våldsbrott är
det en försvårande omständighet om det finns sådana
bakomliggande motiv.
Samhället måste självfallet se mycket allvarligt på brott
riktade mot personer eller grupper på grund av deras
hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse
eller annan liknande omständighet.
Under senare tid har antalet brott med främlings- och
invandrarfientliga motiv ökat. Det handlar då dels om
våldsbrott riktade mot enskilda flyktingar eller i Sverige
bosatta invandrare, dels om skadegörelse och hot mot
förläggningar, religiösa lokaler, föreningslokaler och
bostäder samt spridande av propaganda. Av polisförhör och
domstolsförhandlingar framgår att gärningsmannen eller
gärningsmännen i regel tillhör en mindre grupp, ofta ett
ungdomsgäng, där den gemensamma nämnaren är allmän
fientlighet mot flyktingar och invandrare.
Av undersökningar och intervjuer vet vi att trender som
t.ex. glorifiering av nazismen m.m., behovet av en egen
identitet, rotlöshet, motsättningar mellan ungdomsgäng,
okunskap och fördomar mot invandrare är några av
orsakerna bakom en del av det som hänt under senare år.
Naturligtvis ska den som begår våldsbrott eller
åstadkommer skadegörelse straffas för detta. Men ett
fängelsestraff eller höga böter förändrar knappast de
värderingar eller motiv som låg bakom brottet.
Fängelsevistelsen gör knappast den dömde mer positivt
inställd till invandrare snarare tvärtom. Man kan också se
att några av de som dömts under senare år återkommer som
inblandade i nya brottsutredningar. Då ofta som ''påhejare''
och lite av organisatör i bakgrunden.
Samhällets insatser mot främlingsfientlighet och
fördomar är i huvudsak inriktade på allmänna
informationskampanjer till allmännheten eller grupper som
t.ex. skolungdomar. Däremot görs mycket lite för att
förändra värderingarna hos den lilla grupp, ofta unga
människor, som begår de brott som har sin udd riktad mot
invandrare. Jag anser att vi med kraft måste försöka bryta
den spiral av våld och främlingsfientlighet som vi kunnat se
prov på under senaste åren.
Vi vet att ett av de bästa sätten att bryta fördomar och
okunskap är att möta andra människor, lära känna andra
seder och bruk och skapa personliga kontakter.
Enligt min uppfattning bör vi därför i de brott där det
bakomliggande motivet är främlings- eller
invandrarfientlighet komplettera fängelse- eller
bötesstraffet med obligatorisk samhällstjänst i minst ett år.
Samhällstjänsten ska innehålla arbete och kontakter med
flyktingar och invandrare gärna jämnåriga. Exempel på
arbetsuppgifter kan vara att arbeta med
invandrarföreningar, sköta uppgifter i det kommunala
flyktingmottagandet, arbeta på flykingförläggningar, delta i
stöd- och kontaktgruppers arbete eller brottsförebyggande
arbete.
Samhällstjänsten ska kunna utföras också på kvällar och
helger. Arbetet ska ske tillsammans med en erfaren
handledare. Syftet med samhällstjänsten ska vara att ge nya
erfarenheter och kunskaper om invandrare samt också
skapa förutsättningar för egna personliga kontakter bland
invandrare.
Regeringen bör få i uppdrag att utforma reglerna för en
samhällstjänst enligt ovan skisserad modell.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införandet av en obligatorisk
samhällstjänst som en del i straffsatsen för brott där det
finns bakomliggande främlings- och invandrarfientliga
motiv.