Under senaste året har ett antal uppmärksammade domar ändrats från våldtäkt på barn till sexuellt övergrepp mot barn. Skälet till hovrättens ändring av brottsrubriceringen är att det inte finns några belägg för att det förekommit något tvång eller våld mot barnet.
Ett barn kan aldrig förväntas göra motstånd mot en vuxen människa. Det förekommer också fall där barnet står i någon form av beroendeförhållande till förövaren och därmed utesluts också möjligheten för barnet att göra någon form av aktivt motstånd.
Utgångspunkten måste vara att ett barn aldrig frivilligt vill ha sexuellt umgänge med en vuxen. Nuvarande lagstiftning medger inte att brottet rubriceras som våldtäkt på barn när barnet inte utsatts för våld och det inte gjort aktivt motstånd. Brottsrubriceringen blir därför sexuellt övergrepp mot barn.
De avkunnade domarna strider inte bara mot det försvarslösa barnets rätt utan är också kränkande för det svenska rättsmedvetandet. Inte enbart höga jurister har reagerat mot domarna och krävt lagändringar eftersom lagen ger allmänheten fel signaler. Lagen måste därför ändras så att barn som utsätts för våldtäkt inte skall behöva göra aktivt motstånd för att brottet skall kunna dömas som våldtäkt.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att skyndsamt utreda och komma med förslag till en lagändring som utmönstrar kravet på aktivt motstånd eller brukande av våld för att domstolarna skall kunna döma med rubriceringen våldtäkt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brottsrubriceringen våldtäkt mot barn.
Stockholm den 12 januari 1994 Sigge Godin (fp) Kenth Skårvik (fp)